Är du globaliserad?

Beställer du böcker och kläder på nätet? Reser du utomlands på semestern? Jobbar du kanske på ett internationellt företag? Har du egen dator? Surfar du på internet dagligen? Globalisering medför ett ökat flöde av varor, tjänster, kapital, människor och information.

Globalisering kan definieras som en dynamisk process bestående av ett ökande flöde av varor, tjänster, kapital, människor samt information mellan världens länder. Genom denna process blir människor och företag runtom i världen i en växande utsträckning ömsesidigt beroende av varandra.

I en tidigare artikel på ekonomifakta, Öppet för affärer, gjordes en analys av Sveriges öppenhet gentemot omvärlden. I den artikeln undersöktes variablerna direktinvesteringar, invandring och handelsberoende. Denna text kommer att fortsätta på samma tema och behandla kapital, ägande och kommunikation ur ett globalt perspektiv.
 
Det finns givetvis en mängd faktorer som globaliseras, såsom politiska institutioner och beslut samt kulturella faktorer. Vi har dock valt att avgränsa denna text till faktorer som beskriver människors och företags spontana relationer till varandra och som är av stor vikt för samhällsekonomin: handel med varor och tjänster, kapitalflöden över gränser, människors rörlighet och informationsutbyte.

Ökade handelsflöden

Officiell statistik visar att handeln med varor och tjänster mellan världens länder har ökat i betydande omfattning de senaste 30-40 åren. En viktig faktor bakom denna utveckling är de trendmässigt sänkta importtullarna och importkvoterna mellan länder.

Världshandelns utveckling

Andel av världs-BNP


Världshandelns utveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: WTO

Det rörliga kapitalet och ägandet

En rad olika statistikkällor visar att även kapital i allt större utsträckning har rört sig mellan världens länder de senaste decennierna. Detta gäller dels internationella finansiella transaktioner, men även multinationella företags expanderande verksamhet runtom i världen.

En bidragande faktor till den ökade kapitalmobiliteten är att allt fler länder har avskaffat restriktioner för internationella finansiella transaktioner. För 30 år sedan hade nästan 80 procent av industriländerna någon typ av restriktioner för kapitalflöde; idag har samtliga industriländer avskaffat den här typen av restriktioner. För utvecklingsländer har motsvarande andel sjunkit från cirka 80 procent till knappt 60 procent. Enligt OECD:s statistik har internationella direktinvesteringar ökat trefaldigt, som andel av världens BNP, sedan 1970.

I rapporten World Investment Report, som ges ut av FN-organet UNCTAD, presenterar man ett index kallat ’Transnationality index’. Detta index ska spegla betydelsen av utländskt ägande i varje land. I beräkningen ingår direktinvesteringar, utländsk kapitalstock, utländska dotterbolags förädlingsvärde samt sysselsättningen i dessa bolag. Indexet tyder på att Sverige har en relativt hög andel utländsk ägande och på så sätt tillhör världens mest internationaliserade länder.

Transnationality index, 2003*

 

Transnationality index

 

 

 

 

 

 




Källa: UNCTAD
* Transnationality index är beräknat av följande fyra andelar: Inflödet av direktinvesteringar som andel av bruttoinvesteringarna 2001-2003, den utländska kapitalstocken som andel av BNP 2003, och förädlingsvärdet av utländska dotterbolag som procent av BNP 2003 samt sysselsättningen i utländska dotterbolag som andel av den totala sysselsättningen.

Kapitalmobilitet kännetecknas inte bara av att pengar rör sig mellan länder. Utflyttningen av produktion har ökat avsevärt den senaste tiden. Detta innebär förenklat att företag flyttar delar av eller rentav hela sin produktion från ett land till ett annat. Mellan 1993 och 2004 ökade antalet anställda utomlands i svenskägda, multinationella koncerner med 80 procent, eller drygt 400 000 personer. Samtidigt minskade antalet anställda i Sverige med 20 procent i samma företag. En del av det ökade antalet anställda i dessa multinationella företag härrör sig till utflyttning och en del härrör sig till ren expansion.

Rörliga människor

En annan faktor som har globaliserats, om än i en långsammare takt än världshandel och kapitalrörlighet, är människors rörlighet mellan länder. Mellan 1970 och 2000 ökade andelen invandrare, i procent av den globala befolkningen, från 2,2 procent till 2,9 procent. Detta innebär att antalet människor som lever i ett land där de inte är födda har stigit från cirka 82 miljoner människor 1970 till 175 miljoner 30 år senare. I Sverige har antalet invandrare som andel av befolkningen trendmässigt ökat. År 2005 var andelen uppe i drygt 12 procent.

Antalet invandrare som andel av befolkningen

Procent, 1960-2005

 Invandring i Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Källa: World Migration Stock database

För Sveriges del har möjligheten till migration in och ut från landet ökat avsevärt sedan Sverige blev medlem i EU för tio år sedan. Rörligheten av människor begränsas av länders invandringspolitik som varierar mycket. Länder som till exempel Irland och Kanada har en invandringspolitik som är mindre reglerad än Sverige.

Dock är rörligheten av människor avsevärt hårdare reglerat bland OECD-länderna än vad varu- och tjänstehandel och kapitalrörlighet är.

Ett klick bort

Det är svårt att mäta informations- och kommunikationsflöde, men utbredningen av till exempel persondatorer och användningen av Internet kan fungera som goda uppskattningar. Tillgången till information från omvärlden och möjligheten till kommunikation med omvärlden har förbättrats kraftigt det senaste decenniet.

Med några enkla klick och till knappt någon kostnad alls kan människor i en världsdel, via e-post, skicka meddelande till människor i andra världsdelar. Och via en nästintill ändlös mängd webbsidor kan en användare snabbt få tillgång till nyhetsartiklar, databaser och andra informationskällor från hela världen.

1990 hade 0,3 procent av jordens befolkning tillgång till Internet, 2002 hade denna siffra stigit till 10 procent. I Sverige har tillgången till information ökat än snabbare. Bara mellan 2000 och 2005 ökade tillgången på persondatorer per 100 invånare från drygt 50 till 76. Internetanvändningen per 100 invånare i Sverige ökade även den från 45 till 76. 

Tillgång till informations och kommunikationsteknologi

Per 100 invånare, 2000 och 2005


PC och internet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: ITU

Tillgången till information från omvärlden och möjligheten till kommunikation med omvärlden har aldrig varit större än idag. Informations- och kommunikationsflödet kommer säkert även den närmaste tiden att fortsätta öka.

Läs mer:
Öppet för affärer