Examensålder

Svenskar är internationellt sett sena med att ta ut sin första examen från universitet och högskola. Genomsnittsåldern för att ta ut en kandidatexamen i Sverige är 28 år, vilket är den näst högsta examensåldern i OECD. Ett sent inträde på arbetsmarknaden kan få konsekvenser för både den egna individen och för samhället i stort.

Svenska studenter påbörjar sina studier senare än studenter i andra länder. I snitt börjar vi studera vid 24 års ålder, vilket är en siffra som ligger högt i jämförelser med OECD. Vi är också relativt sena med att ta ut vår första examen från universitet och högskolor. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28 år. Det är nästan fem år äldre än genomsnittet i Belgien, som har den lägsta examensåldern.

En anledning till den sena starten och den höga examensåldern kan vara att avkastningen på utbildning i Sverige är relativt låg på grund av höga marginalskatter och en sammanpressad lönestruktur. En eftergymnasial utbildning förväntas ge i snitt 17 procent högre lön än att enbart ha en gymnasial utbildning. I OECD ligger snittet för motsvarande siffra på 56 procent. En annan anledning till vår höga examensålder kan även vara att utbildning i Sverige är kostnadsfri. Behovet av att utbilda sig tidigt för att kunna betala av sin utbildning i tid är inte lika stort som i länder där man finansierar utbildningen själv. 

För samhället är det positivt att många läser vidare och att vi har en högutbildad arbetskraft. Mer utbildning leder i regel till högre tillväxt, högre löner och ett bättre fungerande samhälle. Samhällsekonomiskt är det också viktigt att man kommer ut i arbetslivet relativt snabbt. Idag diskuteras en högre pensionsålder som lösning på framtidens ökande försörjningsbörda, men det är minst lika relevant att prata om ett tidigare inträde på arbetsmarknaden. Sverige subventionerar utbildning och för att utbildningen ska ”betala tillbaka sig” är det viktigt att man jobbar många år efter utbildningen.

I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 uppskattade man att den privatekonomiska förlusten av att förskjuta sin examensålder med ett år uppgår till 80 000 kr. Den samhällsekonomiska förlusten beräknades dock vara dubbel så stor. Det beror på att de som tar examen senare i livet i genomsnitt tar emot mer transfereringar.