Kommunerna som förlorar – när fler jobbar

Inkomstutjämningen ingår som en del i det kommunala utjämningssystemet. Systemet bygger på kommunernas skattekraft. Är skattekraften låg får kommunen ett bidrag och är den hög betalar kommunen istället en avgift.

Det intressanta är dock vad som händer om skattekraften ökar, till exempel genom att fler kommer i arbete. Eftersom systemet verkar inkomstutjämnande kommer bidragen då att minska för kommuner med låg skattekraft och avgifterna att öka för kommuner med hög skattekraft. I vissa kommuner är effekten så stor att kommunen förlorar pengar när skatteintäkterna stiger. Detta är särskilt tydligt i Österåkers kommun. För varje 100-lapp som skatteintäkterna ökar i Österåker kommer kommunen förlora 109 kronor till utjämningssystemet. I slutändan går kommunen back på att invånarna jobbar mer.

Marginaleffekterna av inkomstutjämningen för de 10 högsta och lägsta värdena presenteras i grafen nedan. Den visar hur många procent av en ökning av skatteintäkterna som kommunen får behålla. För fem kommuner; Österåker, Kävlinge, Örkelljunga, Staffanstorp och Sundbyberg är effekterna negativa. De får mindre pengar i kommunkassan om skatteintäkterna stiger. De kommuner som får behålla mest när skatteintäkterna ökar är Kungsbacka, Gällivare, Munkedal, Orust och Vadstena. En genomsnittskommun får behålla 10 procent av ökade skatteintäkter. 

Stora effekter även för Kungsbacka

Den kommun som får behålla mest, Kungsbacka, får fortfarande bara behålla 20 procent. När skatteintäkterna ökar med 100 kronor försvinner 80 kronor i minskade bidrag. Det innebär att kommunerna har svaga ekonomiska incitament att öka sysselsättningen och skatteintäkterna. Antag till exempel att Kungsbacka kan genomföra ett projekt som ökar antalet arbetade timmar. Projektet kostar 10 000 kronor, men på grund av inkomstutjämningen räcker det inte med att skatteintäkterna ökar med 10 000 kronor för att projektet ska gå jämnt ut i kommunkassan. Istället måste det generera minst 50 000 kronor i ökade skatteintäkter, fem gånger så mycket som projektet kostar, annars blir det en förlustaffär.

Samtidigt fyller inkomstutjämningen en viktig funktion. Utan utjämning skulle kommuner lockas att tävla om höginkomsttagare i högre utsträckning och ha starka incitament att få låginkomsttagare och kostsamma individer att flytta ut. Denna typ av konkurrens är av förståeliga skäl mycket ovälkommen.

Nackdelen med dagens system är att de kommuner som anstränger sig för att förbättra sitt företagsklimat eller minska sjukskrivningarna inte gynnas fullt ut. När marginaleffekterna blir negativa, som för Österåker, kan den nuvarande utformningen helt klart ifrågasättas.

Här kan du se hur marginaleffekterna ser ut i din kommun: