Hinder för integration

Under de närmaste åren beräknas 80 000 personer per år söka asyl i Sverige. Många är lågutbildade och för dessa personer kan det bli svårt att hitta jobb som matchar deras kompetensnivå. Den låga andelen enklare jobb skapar problem för integrationen.

De flesta jobb i Sverige ställer höga krav på utbildnings- och kunskapsnivå. Till stor del stämmer kunskapskraven på arbetsmarknaden väl överens med kunskapsnivån hos den vuxna befolkningen, men för personer med kortare utbildning kan det vara svårt att hitta en plats på arbetsmarknaden. Bland personer med låg utbildnings- och kunskapsnivå är sysselsättningsgraden lägre i Sverige än i många andra länder. Detta kan bland annat ses i OECD:s PIAAC-undersökning som mäter kunskapsnivån hos befolkningen i arbetsför ålder, 16-64 år.

Stora skillnader i sysselsättning

Överlag klarar sig Sverige bra i OECD:s undersökning, med en kunskapsnivå som ligger över snittet. För personer med hög kunskapsnivå är arbetsmarknadsutsikterna i Sverige ljusa och sysselsättningsgraden hög. Men det finns också en stor grupp vars kunskaper ligger på den lägsta nivån. För dem är förhållandet det motsatta, här ligger sysselsättningsgraden faktiskt under snittet.

Att personer med låg kunskapsnivå har en låg sysselsättningsgrad förklarar OECD med att lönerna i Sverige ligger högt. Höga löner betyder att det är dyrt att anställa, vilket har fått till följd att utbudet av enklare jobb är lågt. I diagrammet nedan visas sambandet mellan sysselsättningsgrad och lön uppdelat på kunskapsnivå för Sverige och genomsnittet i PIAAC-länderna. Som framgår ger skillnader i kunskapsnivå upphov till relativt små skillnader i lön i Sverige, men stora skillnader i sysselsättningsgrad. För personer som ligger på den lägsta kunskapsnivån, nivå 1, är sysselsättningsgraden 4,9 procentenheter lägre i Sverige än genomsnittet.


Lön och sysselsättningsgrad efter kunskapsnivå

Andel sysselsatta och genomsnittlig lön efter kunskapsnivå (nivå 1-5), 16-64 år, år 2013

PIAAC

Källa: OECD


49 procent saknar gymnasiekompetens

Den låga sysselsättningsgraden i gruppen med låg kunskapsnivå är ett generellt problem på den svenska arbetsmarknaden. Höga löner prisar ut de enklare jobben vilket leder till att personer med låg kunskapsnivå har svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Detta kan skapa problem för integrationen. Utrikes födda har överlag lägre utbildningsnivå och sämre språkkunskaper än inrikes födda, särskilt låg är utbildningsnivån bland flyktinginvandrare.

Av de som fick uppehållstillstånd i Sverige förra året var 44 procent flyktingar. De vanligaste ursprungsländerna var Syrien, Eritrea och Afghanistan där det genomsnittliga antalet skolår bland den vuxna befolkningen låg på 6,6 år, 3,4 år respektive 3,2 år. Av de personer som för närvarande befinner sig i etableringsuppdraget, Arbetsförmedlingens program för nyanlända flyktinginvandrare i arbetsför ålder, saknar 49 procent gymnasiekompetens och så många som 34 procent har en utbildning som inte ens når upp till grundskolenivå.

I och med att flyktinginvandringen beräknas bli hög de närmaste åren kan vi vänta oss att fler personer med låg utbildningsnivå kommer att bosätta sig i Sverige. Frågan är hur väl rustade de är för den krävande svenska arbetsmarknaden. Den dåliga matchningen mellan vilka jobb som finns tillgängliga och de nyanländas kompetensnivå riskerar att försvåra inträdet på arbetsmarknaden för många och därmed utgöra ett hinder för integrationen.