Här har coronakrisen slagit hårdast

Coronakrisen har inneburit ett hårt slag mot arbetsmarknaden i hela landet och flera indikatorer uppvisar historiskt svaga värden. Samtidigt finns det vissa skillnader mellan länen. För att jämföra den regionala utvecklingen är tre variabler är särskilt relevanta att studera närmare.

Varsel och arbetslöshet

Antalet varsel om uppsägning visade tidigt på effekterna av coronakrisen. Hittills i år har nära 85 000 anställda varslats om uppsägning i Sverige. Företag i Stockholm står för hälften av dessa, men i förhållande till förra årets nivåer har ökningen varit som störst i Västra Götaland. Här har antalet varslade nära femdubblats under perioden januari-maj 2020 jämfört med samma period 2019. Dalarna, Östergötland och Norrbotten kommer tätt efter, samtliga med varselnivåer som ökat med över 370 procent. Visserligen varslades relativt få under jämförda månader 2019 i både Dalarna och Norrbotten, vilket kan vara en liten del av förklaringen till att ökningen där blivit så pass stor i år. Den enda region som hittills lyckats undvika högre varseltal är Västernorrland, där antalet i princip är oförändrat jämfört med tidigare.

Västernorrland har även minst ökning av antalet arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det betyder dock inte att länet varit förskonat, bara att arbetslösheten stigit ännu mer i andra län. I Västernorrland har antalet inskrivna arbetslösa stigit med 19 procent. I Stockholm, där ökningen hittills varit som störst, är motsvarande siffra 45 procent. I hela landet har antalet inskrivna arbetslösa ökat med över 100 000 jämfört med förra året.

Många korttidspermitteringar i Södermanland

För att undvika ännu mer omfattande uppsägningar i näringslivet infördes i mitten av mars ett system för korttidspermittering. Fram till idag har över 520 000 anställda gått ner i arbetstid. Även här är antalet berörda som högst i storstadsregionerna och Stockholm står för cirka en tredjedel. Relaterar man korttidpermitteringarna till antalet anställda i det regionala näringslivet toppar dock inte Stockholm listan. Vanligast är korttidspermitteringar då istället i Södermanlands, Västra Götalands och Jönköpings län där över 20 procent av näringslivets anställda gått ner i arbetstid. Minst förekommande är systemet i Uppsala och Norrbotten, där motsvarande siffra uppgår till drygt nio procent.

Jämförelsen försvåras dock av att korttidspermitteringar registreras efter bolagets huvudsakliga placering. Detta kan göra att storstadslänen och framför allt Stockholm har en viss överrepresentation eftersom många större bolag har sitt säte där.

Väger man samman de tre mått som presenteras här ovanför kan man konstatera att arbetsmarknaderna i Västra Götaland, Stockholm och Jönköping är de regioner som hittills tycks ha drabbats hårdast av krisen, medan Skåne, Blekinge och Västernorrland, i alla fall relativt sett, klarat sig lite bättre. Man ska dock komma ihåg att krisen är långt ifrån över och att den här bilden kan komma att förändras framöver. Hur det kommer se ut i höst är det väldigt svårt att sia om idag.

Här kan du ta del av uträkningarna som presenteras i artikeln.