Det egentliga studieresultatet

Att nästan alla ungdomar idag går i gymnasiet tar många som en självklarhet. Inte minst för att alternativa vägar efter grundskolan är få och att arbetsmarknaden mer eller mindre förutsätter en gymnasieexamen längre fram i livet. Nästan alla ungdomar börjar förr eller senare ett nationellt gymnasieprogram men att dessa avslutar studierna med en gymnasieexamen är inte så självklart som man skulle kunna tro. 

I själva verket är det relativ stor andel av eleverna som inte uppfyller kraven för en gymnasieexamenexamen efter tre års studier. Av de elever som påbörjade ett nationellt program hösten 2015 hade omkring 76 procent tagit en examen våren 2018. Tar man även med de elever som var obehöriga till ett nationellt program men som påbörjade i ett individuellt program var andelen med gymnasieexamen enbart 66 procent efter tre års studier.

Var tredje elev behöver mer tid

Var tredje elev lyckas alltså inte ta examen på den utsatta studietiden. Det kan dock finnas naturliga förklaringar till att studietiden förlängs. Elever kan byta program, ta studieuppehåll eller ha en förlängd studiegång av andra anledningar. Börjar man exempelvis ett introduktionsprogram för att läsa upp betygen till ett nationellt program är det rent av rimligt att studietiden förlängs något.

Tar man höjd för att eleven kan behöva en något längre period på sig att avsluta gymnasiet kan man kika på hur stor andel av gruppen som tagit examen efter fem år. Av de som började gymnasiet hösten 2013 hade totalt 72 procent tagit examen sommaren 2018.

Ytterligare ett par procent lyckas alltså ta examen när studietiden förlängs. Detta innebär i realiteten dock att lite mer än var fjärde elev, 28 procent, inte uppfyllt de grundläggande kunskapskraven för en gymnasieexamen efter fem år.

Sannolikheten att ta en gymnasieexamen varierar mellan olika grupper och vissa har bättre förutsättningar än andra att nå målen. En betydande faktor i sammanhanget är föräldrarnas utbildningsnivå. Elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar tar gymnasieexamen i högre grad än andra elever. Drygt åtta av tio elever i gruppen tar en gymnasieexamen inom fem år. Betydligt lägre är andelen bland elever vars föräldrar saknar gymnasial utbildning. Efter fem år har endast fyra av tio elever uppfyllt kunskapskraven för en examen.

Positiva resultat bland de examinerade eleverna

Bland de elever som påbörjade ett nationellt program och som tog en examen efter tre års studier, finns å andra sidan även en del positiva aspekter. För femte året i rad ökade andelen studenter som tog examen inom tre år. Utvecklingen kan förklaras med dels ökande meritvärden från grundskolan, dels fler godkända i ämnen som förutsätts för examen, framförallt inom svenska och matematik, men också att färre elever har bytt mellan de nationella programmen under studietidens gång.