Fler underkända i matematik

Det förefaller nästan som en naturlag att när något åker upp måste något annat falla ned. Så är i alla fall känslan när man studerar senaste tidens framgångar i grundskolan. Samtidigt som resultaten i läsförståelse ökade hos svenska fjärdeklassare, underkändes nära 1 av 5 elever i matematik under vårens nationella prov.

I veckan har det diskuterats och spekulerats kring svenska elevers läsförmåga i den internationella undersökningen PIRLS. Svenska fjärdeklassare har glädjande nog höjt sina resultat och vi hamnar i år på en åttonde plats bland 50 deltagande länder. På hemmaplan är det dock en undersökning som inte fått lika mycket uppmärksamhet som den förtjänar, nämligen de nationella proven. Jämfört föregående års prov har andelen niondeklassare som underkänts i matematik ökat drastiskt.

Nära var femte niondeklassare underkändes i matematik i de nationella proven våren 2017. Det är en ökning med nära 10 procentenheter sedan föregående år då andelen underkända låg på 8,5 procent. Bättre verkar det gått inom ämnena svenska och engelska, även om resultatet för svenska också sjunkit något det senaste året. Klart bäst presterade eleverna i engelska där enbart 3,6 procent av eleverna fick underkänt.

Resultat över tid

De nationella proven inom svenska, engelska och matematik görs av samtliga elever i årskurs nio varje vår och visar på elevernas kunskaper efter nio år i svensk grundskola. Grundtanken med testerna är att få en bild av kunskapsnivån på nationell nivå, men också att bidra till likvärdig bedömning och betygssättning. Kikar man på resultaten över tid kan man se att kunskaperna inom svenska och engelska legat relativt stabilt de senaste tio åren. Matematiken, däremot, varierar kraftigt från ett år till ett annat.

En förklaring till variationen kan vara att innehållet i matematikdelen, till skillnad från proven i svenska och engelska, varierar över tid då olika kunskapsområden i kursplanen prövas olika år. Att resultaten sjunkit så drastiskt i år kan alltså ha att göra med innehållet i provet snarare än att eleverna har sämre kunskaper jämfört eleverna föregående år. En annan reflektion kan även vara att eleverna har lättare för en viss typ av matematiska kunskaper och att prov med ”rätt” typ av frågor även får bättre resultat. Över tid kan resultatet från 2016 alltså anses vara ovanligt bra alternativt att provet, utifrån elevernas kunskaper, var ovanligt bra utformat.

Att matematiken sätter krokben för många elever är något som även syns när man kikar på betygen eleverna får vid avslutad grundskola. Var fjärde elev gick ut grundskolan utan fullständiga betyg våren 2017. 17 procent saknade betyg i minst ett av ämnena matematik, svenska och engelska. Totalt 14 000 elever underkändes i matematik.

Variationer som inte kan jämföras

Att innehållet i nationella provens matematikdel varierar över tid kan ha en fördel då man kan testa olika kunskapsområden över ett antal år utan att behöva testa hela kursplanen vid ett och samma tillfälle. Något som spar tid för både genomförande, rättning och kontrollering och som antagligen också uppskattas av eleverna. I längden kan man dock ifrågasätta hur likvärdig bedömningen och betygsättningen blir mellan olika årskullar om svårighetsgraden och områdena som testas varierar från ett år till ett annat. En annan fråga är hur man kan mäta, utveckla och stärka kunskaperna i matematik om kunskaperna som testas och resultaten av dem inte kan jämföras över tid? En tydlig slutsats som dock kan dras är att svenska elever generellt presterar sämre i matematik än i svenska och engelska och att de gjort så de senaste tio åren.