Så har din skatt förändrats

Hur mycket har skatten sänkts eller höjts under de senaste mandatperioderna och vilka satt vid makten när förändringarna genomdrevs? I vår nya räknesnurra kan du ta reda på svaret och dessutom räkna utifrån din egen inkomst.

Under de tre senaste mandatperioderna har det skett stora förändringar i både inkomstskatten och arbetsgivaravgiften. Mest noterbart är införandet av jobbskatteavdraget, nedsättningarna av arbetsgivaravgiften och förstärkningen av grundavdraget för äldre. Lägger man också till ändrade kommunalskatter och alla turer som varit kring uppräkningen av brytpunkterna, blir det ganska mycket att hålla reda på för den vanliga skattebetalaren. Av den anledningen har vi tagit fram ett verktyg som ger dig svaret på hur stora förändringarna har varit, samt under vilken mandatperiod och politiskt styre de genomförts.

Stora svängningar

På det mest övergripande planet och sett till hela perioden, 2006-2018, kan man direkt konstatera att det är skattesänkningar som dominerat. Detta gäller oavsett om vi ser till arbetstagare eller pensionärer. Sänkningarna har dock inte varit jämnt fördelade över åren. För arbetstagare skedde de i huvudsak under Alliansens första mandatperiod, 2006-2010, eftersom det var då jobbskatteavdraget infördes och byggdes ut som mest. För ålderspensionärer skedde sänkningarna något senare i tid, från 2009 och framåt.

Allt handlar dock inte enbart om sänkningar. I vissa fall har skatten svängt fram och tillbaka i betydande omfattning. Alliansregeringen sänkte till exempel arbetsgivaravgiften kraftigt för både unga och äldre arbetstagare. Sänkningar som sedan helt eller delvis rullats tillbaka av den nuvarande regeringen.

En pensionerad läkare

För att ge en introduktion till hur räknesnurran fungerar kan vi titta på en lite ovanligare typ av skattebetalare. En skattebetalare som fångar upp många av de förändringar som gjorts under perioden, i alla fall i någon utsträckning. Vi kan tänka oss en läkare, född 1952, boende i Stockholm, som nyss gått i pension men bestämt sig för att jobba vidare i viss mån. Totalt har hon 50 000 kronor i pension per månad och 10 000 kronor i lön. Bilden nedan visar hur vår räknesnurra tar fram hennes skatteförändringar.



Som framgår är hennes inkomstskatt och arbetsgivaravgift 48 747 kronor lägre i år än om 2006 års regler fortfarande hade gällt. De två största sänkningarna utgörs av jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgiften, båda under Alliansens första regeringsperiod. Att jobbskatteavdraget till och med är den största posten kan kanske förvåna med tanke på att lönen endast är 10 000 kronor i månaden, men förklaringen ligger i att äldre får ett väsentligt högre jobbskatteavdrag än yngre.

Höjd skatt senaste mandatperiod

I tabellen ser vi också att den extraarbetande läkaren har fått sänkt skatt genom det förhöjda grundavdraget för äldre. Sammanlagt rör det sig om över 10 500 kronor under Alliansens två regeringsperioder. Denna reform har även den nuvarande regeringen byggt vidare på, men då bara för pensionärer med relativt låga inkomster. Annars ser vi att det är skattehöjningar som dominerar i den senaste mandatperioden. Arbetsgivaravgiften för äldre har höjts och lågt uppräknade skiktgränser har bidragit till att läkaren i exemplet betalar mer i statlig inkomstskatt.

Också skatten till kommunen och landstinget har påverkat. I det här exemplet är den totalt sett något lägre idag än 2006, men den övergripande trenden i landet har varit den motsatta. Om vi hade förflyttat läkaren till Luleå istället skulle kommunalskatten varit över 15 000 kronor högre 2018 på grund av de höjningar som skett där sedan 2006.

Även om den här extraarbetande läkaren som sagt inte är den mest representativa skattebetalaren, kan denna räknesnurra ge dig nya insikter om hur just din skatt har förändrats. På något sätt, antingen genom statliga eller kommunala åtgärder, har alla fått förändrad skatt under de senaste mandatperioderna. Ta reda på hur det sett ut för din del:

Så har din skatt förändrats