Hur mäts utsläpp av växthusgaser?

• Territoriella utsläpp används för att mäta Sveriges växthusgasutsläpp och uppfyllnad av nationella och internationella klimatmål. Denna metod använder detaljerad statistik för att beräkna utsläpp från jordbruk, industri och andra källor. Den är effektiv för att mäta nationella utfall och reflekterar minskningar i till exempel exportindustrins utsläpp.
• Produktionsbaserade utsläpp, som kompletterar de territoriella, inkluderar utsläpp inom Sveriges gränser plus de från internationella transporter. Dessa utsläpp ger en bredare bild av Sveriges globala klimatpåverkan.
• Konsumtionsbaserade utsläpp räknar utsläpp från varor och tjänster konsumerade i Sverige, oavsett produktionsort. Denna metod är användbar för att identifiera utsläpp från importerade varor. Dock är dess beräkningsmetoder mer osäkra jämfört med de territoriella och produktionsbaserade metoderna.

Alla måtten bidrar till en helhetsbild av Sveriges klimatpåverkan, var och en med sina styrkor och begränsningar.

Koldioxidekvivalenter och global uppvärmningspotential

Koldioxidekvivalenter är ett mått för att jämföra utsläpp av olika växthusgaser, omvandlat till mängden koldioxid som skulle ha samma effekt på global uppvärmning. Detta möjliggör en enhetlig jämförelse av utsläpp från olika källor. För att beräkna dessa använder man "Global Warming Potential" (GWP), som jämför en växthusgas effekt med koldioxids över en specifik tidsperiod, vanligen 100 år. Detta mått är viktigt för att policyutvecklare, företag och individer ska kunna förstå och jämföra utsläpp, samt sätta upp och följa upp klimatmål. Se tabellen nedan för att göra översättningar mellan olika växthusgaser.