Utbildningsnivå och vistelsetid viktigt för sysselsättningsgraden

En temarapport om arbetsmarknadssituationen för flyktinginvandrare och deras anhöriga publicerades av SCB idag. Rapporten studerar utrikes födda som invandrat av flyktingskäl under 1978 och framåt samt deras aktivitet på arbetsmarknaden 2018. Resultaten stärker rådande bild av läget på svensk arbetsmarknad då det visar sig att personer med lägre utbildningsnivå och kortare vistelsetid också är dem med lägst sysselsättning.

Antalet flyktinginvandrare och flyktinganhöriga mellan 20-64 år uppgick enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar till omkring 589 000 personer förra året. 466 000 av dem ingick i arbetskraften.  På en översiktlig nivå konstateras att gruppen i sig är mycket heterogen och att en rad bakgrundsfaktorer som exempelvis ålder, utbildningsnivå och vistelsetid skiljer sig markant åt. Både vistelsetid och utbildningsnivå varierar betydligt beroende på födelsevärldsdel och arbetskraftsdeltagandet blir generellt högre ju längre man befunnit sig i Sverige. Högst var både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen bland individer med ursprung från Europa och Sydamerika.

Det framkommer tydligt att personer med högre utbildningsnivå och längre vistelsetid har högre sysselsättningsgrad. Bland personer 20-64 år uppgick sysselsättningsgraden totalt till 60,1 procent under 2018. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning var andelen omkring 40,8 procent medan den uppgick till 65,3 respektive 71,1 procent bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade.

Vid jämförelse med övriga utrikes födda och inrikes födda konstateras att sysselsättningsgraden bland flyktinginvandrare och anhöriga har utvecklats svagare under den jämförda perioden 2010-2018. Bland de sysselsatta var den genomsnittliga faktiska arbetstiden dock samma som för både inrikes och utrikes födda och uppgick 31,7 timmar per vecka.

Läs mer i rapporten här.