Lönespridning - internationellt
Senast uppdaterad: 2026-04-21
Lönespridningen varierar mellan länder. Ett vanligt sätt att mäta skillnaderna är att jämföra löner i olika delar av fördelningen, till exempel mellan hög- och låginkomsttagare eller mellan medianen och de lägst avlönade. I ett internationellt perspektiv är löneskillnaderna i Sverige små, oavsett vilket mått som används.
Diagrammen ovan visar lönespridningen i olika länder med hjälp av två mått: kvoten mellan den 90:e och 10:e percentilen samt kvoten mellan medianlönen (50:e percentilen) och den 10:e percentilen.
Percentiler delar upp lönefördelningen i olika nivåer. Den 10:e percentilen anger den Lön:lön där 10 procent av de anställda tjänar mindre. Den 90:e percentilen visar den lön där 90 procent tjänar mindre. Medianen (50:e percentilen) är den mittersta lönen, som lika många personer tjänar mer eller mindre än. Genom att jämföra dessa nivåer går det att få en tydlig bild av hur stora löneskillnaderna är, både mellan låg- och höginkomsttagare och mellan låginkomsttagare och mitten av lönefördelningen.
Sverige har små löneskillnader
Kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen visar hur många låga löner det går på en hög Lön:lön. Uttryckt annorlunda visar detta om det finns en stor Lönespridning:lönespridning mellan låg- och höginkomsttagare. Sverige är det land som har minst skillnad mellan låga och höga löner. Störst lönespridning är det i Indien, där går nästan sju låga löner på en hög lön.
En hög Kvot:kvot behöver inte bero på att personer med låga löner tjänar lite, utan kan också bero på att personer med höga löner tjänar mycket. Om man i stället vill undersöka hur stor lönespridningen är i ett land kan det därför vara mer relevant att jämföra låga löner med medianlönen, eftersom det ger en tydligare bild av nivån på de låga lönerna.
Kvoten mellan den 50:e och den 10:e percentilen visar hur stor lönespridningen är i den nedre delen av lönefördelningen. Den 50:e percentilen, alltså medianlönen, är den Lön:lön där hälften av de anställda tjänar mer och hälften mindre. Den 10:e percentilen är den lönenivå under vilken 10 procent av de anställda befinner sig. Genom att dividera medianlönen med lönen vid den 10:e percentilen får man ett mått på avståndet mellan mitten av lönefördelningen och de lägst avlönade. Ju högre Kvot:kvot, desto större är skillnaden mellan låginkomsttagare och medianen, vilket innebär en större Lönespridning:lönespridning i den nedre delen av fördelningen. Sverige har låg lönespridning även mätt enligt den här kvoten.
Progressiva skattesystem minskar skillnaderna ytterligare
Statistiken i diagrammet avser bruttolöner, det vill säga löner före skatt. Eftersom beskattningen i många länder, inklusive Sverige, är progressiv - vilket innebär att skattesatsen ökar med inkomsten - blir skillnaderna mellan höga och låga inkomster mindre när man ser till nettolöner (löner efter skatt).
Skillnader i Lönespridning:lönespridning mellan länder beror däremot inte enbart på skattesystemen, utan även på hur löner sätts. Institutionella faktorer som Kollektivavtal:kollektivavtal, facklig anslutning och minimilöner spelar en viktig roll för hur stora löneskillnaderna blir.