Skillnad i befolkningsprognoser skapar oreda

Det vore enkelt att utgå från att anledningen till att siffrorna skiljer sig så mycket åt är att man utgår från olika sätt att mäta BNP. Den tillväxttakt som bygger på IMF-data är uttryckt i köpkraftskorrigerade dollar och fasta priser. Vid första anblick kan det verka som om detta är någonting helt annat än när man använder svenska kronor uttryckt i fasta priser, men så är faktiskt inte fallet. I och med att köpkraftskorringen hålls konstant över tid blir tillväxttalen i princip identiska med de som baseras på svenska kronor. Detta framgår av diagrammet nedan som visar BNP/capita-tillväxten historiskt från två källor. Dels IMF:s data uttryckta i köpkraftskorrigerade dollar, dels Konjunkturinstitutets när tillväxten beräknas utifrån svenska kronor i fasta priser.

Att det skiljer sig så mycket åt mellan IMF:s prognos och Konjunkturinstitutets tycks därför snarare ligga i den andra komponenten – folkmängden. Tittar man närmare på IMF:s prognosdata visar den en befolkningsökning på 1,7 procent år 2018. Detta är anmärkningsvärt eftersom den siffran ligger väsentligt högre än SCB:s senaste befolkningsframskrivning, vilken indikerar en ökning med 1,0 procent 2018. Att IMF:s siffra avviker så mycket för detta år måste naturligtvis ifrågasättas och sätter prognosen om 0,7 procent tillväxt i annan dager. I diagrammet nedan ser man också att 2018 tydligt sticker ut i IMF:s data jämfört med SCB:s.

Givet dessa nya insikter borde vi förmodligen därför bara använt IMF:s prognos för BNP och kompletterat den med prognosen för befolkningstillväxten som Konjunkturinstitutet använder. Hade vi gjort det skulle prognosen för BNP/capita-tillväxten 2018 ha uppgått till 1,3 procent, det vill säga samma värde som Konjunkturinstitutets. Även om 1,3 procent inte är en vansinnigt hög siffra ger den ändå inte en fullt lika pessimistisk bild som artikeln gav uttryck för.

Med allt detta sagt finns det dock fortfarande anledning att ägna BNP/capita-tillväxten en del uppmärksamhet. I perioder då befolkningsökningen är liten kan man fokusera på hur mycket BNP växer från år till år för att få en bild av hur vårt ekonomiska välstånd utvecklas. Under senare tid har befolkningsökningen dock inte varit obetydlig, vilket gör att BNP kan ge en alltför positiv bild. Faktum är att BNP/capita-tillväxten varit väsentligt lägre under de senaste tio åren än den var under föregående tioårsperiod. I genomsnitt har den uppgått till 0,6 procent om året 2007-2017, medan den var 3,1 procent 1997-2007. Även om utfallet för 2018 skulle visa sig landa på 1,3 procent är det, med tanke på högkonjunkturen, inte en särskilt imponerande siffra i sammanhanget.