Trots världens högsta marginalskatt – intäkterna kan bli noll

Regeringens budgetförslag om att trappa av jobbskatteavdraget gör att Sverige kommer att få världens högsta marginalskatt på 60 procent. Trots det riskerar skatteintäkterna att utebli om man räknar med att skatten påverkar hur mycket vi arbetar.

I förra veckan skrev vi om att regeringens budgetförslag att trappa av jobbskatteavdraget kommer att innebära att den högsta marginalskatten i Sverige stiger från dagens 57 till 60 procent. Regeringen beräknar att reformen kommer att ge skatteintäkter på 2,71 miljarder kronor. Beräkningen bygger på att de som får en högre marginalskatt fortsätter att arbeta i samma utsträckning som tidigare. Räknar man däremot med ett förändrat beteende riskerar skatteintäkterna att bli noll.

Att skatter påverkar hur vi beter oss är inte kontroversiellt. Vi har punktskatter på tobak och alkohol för att minska konsumtionen. På liknande sätt påverkar skatter på arbete hur mycket vi jobbar. Här är marginalskatten speciellt viktig eftersom den visar hur mycket man får behålla av den sista arbetade timmen. Ju högre marginalskatten är desto mindre tjänar man på att försöka höja sin inkomst, eller omvänt, ju mindre förlorar man på att arbeta mindre.

Vad säger forskningen?

Hur marginalskatterna påverkar vårt beteende, arbetsutbudet, har studerats tämligen ingående. Någon utvärdering av regeringens senaste förslag finns ännu inte att tillgå men fjolårets förslag analyserades i den här rapporten av Peter Ericson och Lennart Flood. När det justerades för beteendeförändringar visade det sig att en avtrappning av jobbskatteavdraget inte gav upphov till några ytterligare skatteintäkter.

Effekter av en avtrappning av jobbskatteavdraget

Förslaget gällde höstbudgeten 2014

Skatteintäkter i miljarder kronor

Skatteintäkter Utan anpassningSkatteintäkter Med anpassning Förändrat antal jobb
S-förslag 201420-2 023
Källa: Svenskt Näringsliv: Höjda eller sänkta marginalskatter för mer resurser till skolan?
Not: Förslaget innebar en höjning av marginalskatten med 4 procentenheter för månadslöner mellan 60 000 och 116 000. Antalet jobb avser helårsekvivalenter.
 

Vid en statisk beräkning, det vill säga att folk inte reagerade på den höjda skatten, skulle förslaget ge ökade skatteintäkter på 1,6 miljarder kronor. Tog man hänsyn till att folk anpassade sig efter den högre skatten gav dock förslaget inga ökade intäkter.

Förslaget som då lades fram är inte exakt detsamma som regeringens nuvarande. Lennart Flood, en av rapportens författare, menar dock att det nya förslaget skiljer sig så pass lite att slutsatserna står sig. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt refererar Flood till dessa beräkningar och konstaterar att slutsatsen ligger fast. Regeringens nuvarande förslag om höjd marginalskatt kommer inte leda till ökade skatteintäkter:

"Enligt en utvärdering av Ericson och Flood (2014) gav det ursprungliga socialdemokratiska förslaget att fasa ut jobbskatteavdraget praktiskt taget inga effekter på skatteintäkten.[…] Även om den i budgetpropositionen för 2015 aktuella reformen skiljde sig något så torde detta resultat gälla i stort."

Ekonomisk Debatt 5/2015 – Skatter räknas – räkna med skatter

60 eller 52 procent

Redan idag ligger den högsta marginalskatten på en så pass hög nivå (57 procent) att en sänkning troligen inte skulle ge någon märkbar minskning av skatteintäkterna. Tar man till exempel bort värnskatten uppskattar Ericson och Flood att skatteintäkterna endast skulle minska med 0,8 miljarder kronor. Ur ett statsfinansiellt perspektiv är detta en närmast obetydlig summa – omkring 0,1 procent av statens skatteintäkter.

Effekter av ett slopande av värnskatten

Skatteintäkter i miljarder kronor

Skatteintäkter Utan anpassningSkatteintäkter Med anpassning Förändrat antal jobb
Ingen värnskatt-4-14 617
Källa: Svenskt Näringsliv: Höjda eller sänkta marginalskatter för mer resurser till skolan?

Mot den bakgrunden är vägskälet vi nu står inför ganska anmärkningsvärt. Vi kan antingen, som budgeten föreslår, höja den högsta marginalskatten till 60 procent, eller sänka den till 52 procent. Effekten på skatteintäkterna skulle troligen bli plus-minus-noll i båda fallen.