Nationella prov

Elever som går i årskurs 9 ska delta i Skolverkets nationella ämnesprov i engelska, svenska och matematik. Proven är obligatoriska och resultaten redovisas till Skolverket. Dessa ger sedan en bild av elevernas kunskaper och vad de lärt sig efter nio år i den svenska grundskolan. Resultaten kan även användas till att undersöka skillnader mellan exempelvis skolor, kommuner och olika geografiska regioner. Tanken är att proven också ska bidra till likvärdig bedömning och betygssättning mellan eleverna. Till följd av coronapandemin har nationella proven ställts in under våren 2020 och 2021. 

Under våren 2022 skrev strax över 104 000 elever det senast genomförda nationella provet i matematik. Nära var sjätte elev uppnådde inte kunskapskraven för ett godkänt betyg. Resultaten för svenska och engelska var betydligt bättre. Drygt 95 procent av eleverna klarade kraven för godkänt i svenska. Resultaten skiljer sig dock åt mellan de olika delproven i ämnet. Många uppnådde målen i delprovet för muntlig förmåga. Däremot var resultaten betydligt sämre för skriftlig förmåga samt läsförståelse. 

Liknande mönster kan man se i de engelska delproven, bäst resultat uppvisade eleverna på den muntliga delen och något sämre när det gäller receptiv förmåga. Andel som fick underkänt minskade dock under engelska delproven 2022 mot 2019. I tabellen längre ned kan du se andelen som inte blev godkända på de olika delmomenten i 2022 och senaste nationella provet innan dess, som skrevs 2019.

Det skiljer relativt lite i resultaten mellan pojkar och flickor inom både engelska och matematik. Skillnaderna desto mer påtagliga i svenska. Flickor uppnår godkända betyg i högre grad både på det sammanvägda provresultatet och på delprovsnivå. Störst är skillnaderna i resultaten för skriftlig förmåga där omkring 14 procent av pojkarna får underkänt, bland flickor är andelen runt 6 procent.