Inflationens påverkan på skatten

Prisbasbeloppet är det som bland annat ligger till grund för bestämmandet av inkomstnivåerna för när en person ska betala statlig inkomstskatt. Prisbasbeloppet bestäms av inflationsnivån som under juni månad uppgick till 9,3 procent enligt KPI. Förändringen av prisbasbeloppet sker varje år med utgångspunkt i socialförsäkringsbalken (2010:110) och är på så vis inte ett aktivt beslut som fattas varje år. Eftersom inflationen varit ovanligt hög de senaste två åren har det även fått en stor effekt på prisbasbeloppets storlek och därmed även fått ovanligt stor effekt på några av löntagarnas skattebesked.

I beräkningarna som gjorts ovan har endast förändringen av prisbasbeloppet tagits i beaktning. Det kan även fattas andra aktiva politiska beslut som påverkar utfallet för nästa skatteår. Förändringarna av prisbasbeloppet skulle i det här scenariot framför allt påverka de som befinner sig kring gränsen för att betala statlig inkomstskatt. Det beror på att en mindre del av inkomsten omfattas av den statliga inkomstskatten som uppgår till 20 procentenheter. För de som har en månadsinkomst på drygt 63 000 kronor blir det cirka 19 000 kronor mindre i skatt under år 2024.

Prisbasbeloppet justerar dock mer än gränsen för den statliga inkomstskatten. Prisbasbeloppet används bland annat inom juridiken där vissa straffskalor baseras på prisbasbeloppet. På så sätt slipper man ändra i lagboken när inflationen stiger. I stället ändrar man prisbasbeloppet så att brottets allvar inte urholkas. Det används på likande sätt när man sätter ramar för hur skatt och pension bestäms. Den pensionsgrundande inkomsten ligger exempelvis mellan 0,423-8,07 prisbasbelopp vilket år 2024 blir en årlig inkomst mellan 24 238 - 462 411 kronor (preliminärt). 42,3 procent av prisbasbeloppet, det vill säga 24 238 kronor är även deklarationsgränsen.

Indexbaserade exempel: