Gymnasievalet påverkar etablering och inkomst

Komma i jobb snabbt eller studera vidare på högre nivå? Vägen ut på arbetsmarknaden skiljer väsentligt mellan gymnasieprogrammen och påverkar även inkomsterna på sikt enligt årets Gymnasiepelj.

Lite är som det brukar vara i dagens läge och att välja program till gymnasiet kan antagligen kännas lite svårare än vanligt. Genom att studera tidigare elevers första år på arbetsmarknaden kan man dock få en glimt av var de olika gymnasievalen leder. I årets Gymnasiepejl kan man jämföra elever från olika gymnasieinriktningar runt om i Sverige och se vad de sysselsatt sig med ett och tre år efter studenten.

Olika vägar till jobb

Vissa gymnasieprogram kan leda till kvalificerade jobb direkt efter examen medan andra förutsätter ytterligare ett par års studier innan man är redo för arbetslivet. Snabbast ut på arbetsmarknaden är elever från yrkesprogrammen. Fordon-, bygg- och industritekniska programmen är de som toppar listan med högst andel etablerade på arbetsmarknaden ett år efter studenten. Runt 70 procent av eleverna som tog examen från dessa program 2017 hade en säker ställning på arbetsmarkanden under 2018. Det innebär att de var sysselsatta med en årsinkomst om minst 202 400 kronor, utan förekomst av arbetslöshet under året.

De högskoleförberedande utbildningarna, som främst ska förbereda eleverna till just fortsatta studier, återfinns i den nedre delen av jämförelsen. Det kan förklaras med att elever från dessa program i högre grad också fortsätter till högre studier innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Nära 70 procent av eleverna från den naturvetenskapliga inriktningen hade påbörjat högskolestudier eller folkhögskola inom ett år efter gymnasiet.

Jobb påverkar inkomsterna

Erfarenheterna från gymnasiet påverkar inte bara ungas inträde på arbetsmarknaden utan har även betydelse för hur snabbt man kommer vidare till mer kvalificerade arbeten. Detta har i sin tur betydelse för inkomsterna på både kort och lång sikt. Redan ett år efter studenten hade elever från det industritekniska programmet en medianinkomst på nära 28 000 kronor per månad. Det är betydligt högre än elever som studerat på en estetisk inriktning där inkomstläget låg runt 20 000 i månaden. Även på tre års sikt är inkomstlägena högre på många av yrkesprogrammen.

Det är för tidigt att följa elever från dagens gymnasieprogram längre är tre år tillbaka i tiden. Genom att studera tidigare programinriktningar, som gällde före gymnasiereformen 2011, kan man se att arbetsmarknadsläget ser liknade ut även efter fem år. Många yrkesutbildningar har fortfarande högre etableringsgrad och inkomster. Efter 10 år har läget på arbetsmarknaden jämnat ut sig mer mellan olika inriktningar.

Det hela tyder dock på att många yrkesförberedande program förbereder sina elever väl för arbetslivet samtidigt som det kan ta lång tid för elever att avsluta studier på högre nivå. Det är något man också kan se i internationella jämförelser där svenska studenter är sena med att ta examen från högskolan.  

Yrkesutbildningar kan hålla fler dörrar öppna

Det finns en mängd faktorer att ta hänsyn till när man väljer program till gymnasiet. En av de viktigaste är antagligen att välja en utbildning som intresserar. Att fundera kring inträdet på arbetsmarknaden borde även vara en viktig aspekt. I dagens läge är det naturligtvis svårt att veta exakt när samhället kommer återgå till det normala och hur arbetsmarknaden kommer se ut då. Att veta vilka yrken som utvecklas eller försvinner på längre sikt är dock alltid svårt att förutse eftersom arbetsmarkanden ständigt förändras, oavsett kris- eller normalläge.

För den som vill hålla så många dörrar som möjligt öppna, utan att nödvändigtvis behöva studera vidare på högskola, kan en yrkesutbildning vara en väg med fler valmöjligheter. Det viktigaste för att ge sig själv bra förutsättningar framöver, oavsett inriktning, är dock att avsluta gymnasiet med en examen.

Här hittar du Gymnasiepejl och kan jämför elever från olika gymnasieprogram och kommuner.