Statsfinanserna, ett år med coronakrisen

Statsbudgetens utgifter såväl som intäkter har påverkats tydligt av det senaste årets coronakris. Statens sammanlagda utgifter för 2020 uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det innebar en ökning på närmare 30 procent, jämfört med 2019 års siffra på 944 miljarder kronor. Även måtten på statsskulden har påverkats i takt med att BNP sjunkit kraftigt och statsskulden som andel av BNP ökade med 3,8 procentenheter mellan 2019 och 2020 och kan förväntas att stiga även under inledningen av 2021.

Coronakrisen har medfört kraftiga ökningar inom flera kostnadsposter i de offentliga utgifterna. Utgifterna för kategorin som rör näringsliv har exempelvis gått från dryga 7 miljarder kronor till nästan 82 miljarder kronor. Framförallt är det utgiftsposten som berör de anställda vid korttidspermittering som ligger bakom den här utvecklingen. Ytterligare en kraftig ökning har skett i kostnadsposten för allmänna bidrag till kommuner som gått från 120 till nästan 158 miljarder kronor. Ökade offentliga utgifter har också mötts utav minskade intäkter på drygt 8 procent. Det här har bidragit till att statsskulden i förhållande till Sveriges BNP ökat på ett tydligt sätt. 2020 låg andelen på 25,9 procent jämfört med 2019 där motsvarande andel var 22,1 procent.

 

Det råder en omfattande debatt gällande hur statsfinanserna ska skötas under en ekonomisk kris, där belåning är ett alternativ för att finansiera minskade intäkter och ökade utgifter i statsbudgeten. Ett annat sätt för staten är att försöka öka dess intäkter genom att höja skattetrycket. Huruvida de olika alternativen kan ses som lämpliga beror på flera faktorer där exempelvis statsskulden som andel av BNP kan ses som en viktig faktor. Vid en internationell jämförelse har Sverige en relativt låg andel statsskuld i förhållande till BNP. En låg statsskuld ökar möjligheterna för belåning som ett alternativ till att förbättra situationen i en ekonomisk kris utan att äventyra ett lands finansiella stabilitet.

Alternativet att öka skattetrycket medför en del noterbara konsekvenser då det exempelvis kan minska människors disponibla inkomst som i sin tur också minskar konsumtionen, vilket även minskar statens intäkter. Ett plötsligt ökat skattetryck påverkar också människors förväntningar på den kommande tidens ekonomiska utveckling. Förväntningar på inflation och arbetslöshet påverkar i hög utsträckning statens intäkts- och utgiftssida då företagare och individer kan avstå att göra vissa investeringar på grund av ett osäkert ekonomiskt läge.

Lärdomar från finanskrisen

För att sätta det senaste årets kris i relation till hur andra kriser har påverkat den offentliga ekonomin så kan det vara intressant att studera finanskrisen 2008. Varje kris är givetvis unik och påverkar olika delar av ekonomin på helt olika sätt men vissa slutsatser kan nås genom jämförelser. Skillnaderna mellan hur kriserna har påverkat statens utgifter i de olika kostnadsposterna är dramatiska. Såväl näringslivsutgifterna som de allmänna bidragen till kommunerna har höjts betydligt mer under 2020 än under åren kring 2008. Under 2009 ökade dock de totala statliga utgifterna men egentligen bara under ett år för att sedan återvända till mer normala nivåer året därefter. Likaså steg statsskulden under ett antal månader vid finanskrisen men även den återgick året därefter till en lägre nivå. Under den här tiden möttes inte den ekonomiska krisen av ett ökat skattetryck utan istället ökade staten sin belåning.

Utvecklingen gällande statens utgifter kan i den nuvarande krisen förväntas bli annorlunda. Detta eftersom många av stödåtgärderna till såväl kommuner som näringslivet förlängts även under inledningen av 2021. En relevant fråga att lyfta är därav hur de aktörer som påverkats mest av statens ökade utgifter kommer att kunna hantera just förändringarna av dessa utgifter. I statens ändringsbudget för 2020 budgeterades det över 90 miljarder för korttidspermitteringarna, utfallet för dessa blev omkring 35 miljarder, alltså knappt 40%. Nu är dessa åtgärder sedan en tid förlängda och utvecklingen av dessa kan du följa noggrannare via vår sida för korttidspermitteringar.

På den statliga budgetens intäktssida går det även att se att de intäkter som räknas som periodiseringar minskat med omkring 30 miljarder under 2020. Periodiseringar är en justeringspost som används för att göra skatter inkomstmässiga. Av dessa 30 miljarder kronor så bedömer Ekonomistyrningsverket att beslutet i statens ändringsbudget som medfört att företag kunnat få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms under ett år utgör 29 miljarder kronor. Dessa minskade intäkter ska kompenseras av att företagen vid ett senare tillfälle ska betala av avgifterna.

Kraftiga tillskott till statliga bolag

Andra utgiftsposter som ökat kraftigt under senaste året är de kapitalinsatser som gjorts i statligt ägda bolag. Totalt gjordes insatser på cirka 11 miljarder där exempelvis insatserna i SAS AB uppgick till drygt 4,5 miljarder. Dessa exempel på utgiftsposter och minskade intäkter var givetvis ingenting som var budgeterat för inför coronakrisen men vad som är intressant är vad som händer med de berörda aktörerna om stöden annonseras att plötsligt minska. Kommer de statligt finansierade insatserna i de statliga bolagen räcka för att stärka deras position och framtida verksamhet? Klarar företagen som kommer ha levt med permitteringsstöd i över ett år att få igång sina verksamheter på samma sätt som innan krisen och går det anta att de företag som fått anstånd med inbetalningar av skatter nu är redo att betala tillbaka efter ett år där intäkterna drastiskt minskat för många?

Under mars 2021 så ligger nu den offentliga sektorns bruttoskuld på nära 40% av BNP vilket också är den övre gräns som satts som målsättning för de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet gör i sina senaste prognoser en bedömning att skattetrycket inte behöver öka samtidigt som de offentliga utgifterna inte behöver minska de kommande åren för att klara det överskottsmål som finns för de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet pekar dock på att detta förutsätter att de kommunala bidragen även fortsättningsvis måste öka genom ökade transfereringar från stat till kommun, detta för att kommunalskatten inte ska behöva höjas. Balansen mellan att inte äventyra stabiliteten inom de offentliga finanserna samtidigt som det måste skapas förutsättningar för att vända den negativa utvecklingen till följd av coronakrisen såsom ökad arbetslöshet, korttidspermitteringar och företagskonkurser kommer bli centralt kommande år.