Hur fungerar kraftvärme?

I ett kraftvärmeverk använder man energin som frigörs vid bränsleförbränning för att producera värme och el. Genom att hetta upp vatten bildas vattenånga som flödar igenom en turbin som driver en generator. Resterande värme går igenom en värmeväxlare och ut till fjärrvärmenätet.

Kraftvärme i energisystemet

I Sverige finns det idag ca 170 kraftvärmeverk som år 2021 producerade 15,4 TWh el och 26,5 TWh värme. Detta motsvarar 9,1 % respektive 46,9 % av Sveriges el- och fjärrvärmeproduktion. Kraftvärme är vanligt även internationellt, inom EU stod kraftvärme för 20,6 % av elproduktionen år 2021. Europas största användare av kraftvärme är Polen som år 2021 producerade 138,5 TWh el, motsvarande 77,1 % av landets elproduktion.

Kraftvärme fungerar med alla former av brännbart bränsle. Ute i Europa är fossila bränslen fortfarande den dominerande energibäraren men i Sverige är andelen av fossila bränslen låg. I stället används främst biobränslen eller avfall- och restprodukter.

  • Biobränsle utgör 67,5 % av bränsletillförseln. Biobränslet består till största del av rester från skog- och pappersindustrin.
  • Avfall- och restprodukter utgör 18,9 % av bränsletillförseln. Avfalls förbränningen är en form av energiåtervinning, där man tar vara på energin i avfall man i dagsläget inte har någon använding för. Tack vare det här systemet har Sverige en väldigt låg andel avfall som hamnar i deponi.

Kombinationen el och värme gör att kraftvärme har en väldigt hög verkningsgrad. Ett modernt svenskt kraftvärmeverk utnyttjar mellan 90 och 93 % av den tillgängliga energin i bränslet, varav 30 och 40 % är i form av el. Använder man sig av rökgaskondensering så är det möjligt att öka verkningsgraden ytterligare.

För- och nackdelar med kraftvärme

Kraftvärme är vad som kallas ett reglerbart kraftslag. Reglerbara kraftslag används för att stabilisera elsystemet och ser till att produktion och konsumtion är i balans. I ett kraftvärmeverk kan man styra vilken produktionstyp som ska prioriteras. Detta betyder att man kan producera en större andel värme om det skulle behövas eller vice versa.

För att ett kraftvärmeverk ska kunna fungera så effektivt som möjligt måste det finnas ett behov av både värme och el samtidigt. Behovet av el förväntas att öka kraftigt fram till år 2040 medan behovet av fjärrvärme inte förväntas att ändras. Risken är att nya långsiktiga investeringar i kraftvärme inte blir lönsamma och utbyggnationen stagnerar om fjärrvärmebehovet blir mättat.

Fördelar

  • Kraftvärme är ett effektivt sätt att ta vara på tillgänglig energi med verkningsgrad omkring 90 procent.
  • Kraftvärme kan användas som reglerkraft.
  • Kraftvärme som använder biobränslen är både fossilfri och förnybar.
  • Energiåtervinning är ett sätt att ta hand om avfall som annars hade slängts i deponi samt för att bryta ned giftiga ämnen i avfallet.

Nackdelar

  • Kraftvärme har begränsade möjligheter till utbyggnation. Enligt energimyndighetens rapport för långsiktiga scenarion så bedöms behovet för fjärrvärme inte öka nämnvärt i framtiden.
  • Kraftvärme som drivs av fossila bränslen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser.