1 krona mer i lön – 1 300 mer i skatt

Har du fått en lön på mellan 18 739 kr och 20 138 kr i år? Då hade du kunnat tjäna mer på att vara ledig en dag till eller två. För den som tjänar en krona för mycket kan det bli nästan 1 300 kronor mindre i plånboken.

Få svenskar är medvetna om att det kan straffa sig att jobba extra eller löna sig att ta ut obetald ledighet. Vi lever i tron att skattesystemet är utformat på ett smart och logiskt sätt så att det alltid ska löna sig att jobba mer. Så är det inte för personer som i år kommer att tjäna mellan 18 739 kr och 20 138 kr. De drabbas av en skattesmäll som gör att de faktiskt får betala för att jobba. Hade de varit lediga eller förhandlat ner sin lön hade de fått ut mer efter skatt.

Dyrt att tjäna mer

Mekanismerna kan tyckas obegripliga, men det är så skattesystemet ser ut. För den som tjänar 18 738 kronor eller mindre betalas ingen skatt på lönen. För den som tjänar en krona mer beskattas hela inkomsten med vad som kallas allmän pensionsavgift. Avgiften är 7,0 procent av hela lönesumman och inte bara den sista intjänade kronan. När inkomsten stiger med en krona exploderar skatten och går från 0 till 1 300 kronor. Netto blir det en rejäl smäll i plånboken för löntagaren och en marginalskatt på ofattbara 130 000 procent.

Skatt och nettoinkomst

Gränsvärden inkomstår 2016

LönI plånbokenSlutgiltig skatt
Lön 118 738,0018 738,000,00
Lön 218 739,0017 439,001 300,00
Skillnad1,00-1 299,001 300,00
LADDA NER
Källa: Skatteverket samt egna beräkningar
Efter uträknad avgift avrundas den till närmaste 100 tal. Observera att om avgiften slutar på jämnt 50 kronor ska den avrundas nedåt, dvs. till närmast lägre hundratal kronor.

15 000 drabbade förra året

Vi vet inte hur många som kommer att drabbas i år men för inkomståret 2015 var det 14 782 personer som låg inom det dåvarande intervallet. I diagrammet nedan kan vi se åldersfördelningen och precis som man kan misstänka är det främst unga personer som sommarjobbar eller jobbar extra som hamnar i kläm.

 

Inte för sent att motverka skattesmällen

Det finns två sätt att motverka skattesmällen. Något förenklat kan man säga att den allmänna löneavgiften kan kvittas mot kapitalinkomstskatt eller fastighetsskatt. För att nå 1 300 kronor krävs ett överskott av kapital på 4 333 kronor eller en fastighetsavgift på en fastighet med taxeringsvärde på minst 173 333 kronor. Innan nyår kan du passa på att sälja aktier eller fonder som ökat i värde och skapa ett överskott av kapital som du kan kvitta mot skatten.

Under 2015 hade 4 669 av personerna i diagrammet ett överskott av kapital eller en fastighetsavgift att dra av den allmänna pensionsavgiften mot. Det innebär att de till en del eller fullt ut kunde slippa skattesmällen. För de drygt 10 000 som inte hade några inkomster av kapital eller fastighetsskatt att göra avdrag mot blir effekten tyvärr att de jobbade för mycket och förlorade på det.

Finns flera ”fel” i skattesystemet

Skatteverket ligger högt på topplistan bland myndigheter med högst förtroende bland svenskarna. 2016 låg de på plats 5 från toppen. Det är givetvis glädjande att vi har ett högt förtroende för myndigheten som administrerar skatterna. Dock ska man inte gå i fällan att ha samma förtroende för själva skattesystemet som utformats av politiker från olika läger i olika omgångar. Problematiken ovan är nämligen bara ett exempel på hur avarter som framstår som obegripliga kan uppstå.

Nära till hands ligger till exempel de höga marginalskatterna. I en artikel som nyligen publicerades i Ekonomisk debatt visar Jacob Lundberg hur en sänkning av den statliga inkomstskatten skulle ha en självfinansieringsgrad på 178 procent. Sänkt skatt för löntagarna skulle ge mer till statskassan. Idag har vi istället en så kallad lose-lose situation där staten går miste om skatteintäkter och löntagare får mindre i plånboken.