Hushållen deppiga om ekonomin

Konjunkturinstitutets undersökningar visar att hushållen för närvarande har en ovanligt negativ syn på framtiden för svensk ekonomi. Däremot är man inte lika negativ om sin privatekonomi.

Under de senaste två åren har hushållen fått en allt mer negativ syn på framtidsutsikterna för svensk ekonomi. Den tilltagande pessimismen är i och för sig inte helt oväntad med tanke på den konjunkturförsvagning vi upplevt under senare tid, men dess omfattning är ändå anmärkningsvärd.

Senaste gången förväntningarna på svensk ekonomi var så lågt ställda var under en ganska kort period i slutet av 2015. Då var vi som bekant mitt inne i den mest akuta fasen av flyktingkrisen, något man kan förstå inverkade negativt på stämningsläget. Skulle hushållens förväntningar fortsätta att dala kommer de snart vara nere på bottennivån som uppmättes då den internationella finanskrisen bröt ut 2008.

Pessimismen om svensk ekonomi märks dock ännu inte riktigt av i omdömena om den egna privatekonomin. Där är hushållen för närvarande till och med något mer positiva än normalt. Det gäller både hur den egna ekonomin har utvecklats de senaste tolv månaderna och hur den förväntas utvecklas framöver. Motstridigheten i bedömningarna blir ännu tydligare om man ser till arbetslösheten. På riksnivå förväntar sig hushållen en stigande arbetslöshet, samtidigt som de anser att risken för att själva förlora jobbet har minskat.

På sikt kan hushållen förstås inte ha rätt i båda dessa avseenden. Hushållens privatekonomi kan inte gå i motsatt riktning som Sveriges ekonomi. Med tanke på hur konjunkturen har utvecklats är det därför inte otänkbart att även bedömningarna om den egna ekonomin snart kommer att vända ner.