Importerar vi mer än vi exporterar?

Varuhandeln har alltid varit viktig för Sverige. Djupt rotad är bilden av att vi, i motsats till exempelvis USA, exporterar mer än vi importerar. För varuhandeln är dock frågan om detta fortfarande stämmer. 

Nyligen presenterade SCB nationalräkenskaperna för fjolårets fjärde kvartal. För 2017 hade Sverige en positiv handelsbalans på 134 317 miljoner kronor. Överskotten från varuhandeln har faktiskt varit positiva ända sedan 1982 vilket stärkt vår självupplevda bild som ett litet exportberoende land. Enligt dessa siffror är Sverige alltjämt den nettoexportör av varor som vi är vana vid.

SCB har dock en annan undersökning, Utrikeshandel med varor, där det finns mer detaljerad information kring vilka varor vi importerar och exporterar och till vilka länder. I denna statistik blir bilden en annan. Sverige hade ett negativt handelsnetto för 2017 som uppgick till 6 200 miljoner. Det ger en skillnad på drygt 140 000 miljoner kronor jämfört med nationalräkenskaperna. Lite mer än normala felräkningspengar kan tyckas.

 

Olika regelverk ger olika siffror

Huvudförklaringen bakom den stora skillnaden ligger i exporten. I nationalräkenskaperna var varuexporten under 2017 nästan 11 procent högre än i undersökningen Utrikeshandel med varor. Framför allt har skillnaderna varit stora under senare år.

Självfallet ger detta upphov till frågor. Som så ofta i sådana här sammanhang ligger förklaringen i hur saker definieras. För ett par år sedan gick SCB över till ett nytt regelverk för nationalräkenskaperna, ENS 2010. Detta medförde bland annat att merchanting numera räknas som varuhandel. Enligt det tidigare regelverket, ENS 95, räknades denna post till tjänstebalansen. Om vi lägger till handelsbalansen enligt ENS 95 i diagrammet så ser vi att den följer Utrikeshandel med varor i högre utsträckning jämfört med ENS 2010.

 

Förklaringen till varför den ena undersökningen visar ett överskott och den andra ett underskott har alltså att göra med hur vi väljer att se på varor och tjänster. Väljer vi en smalare definition av varor så importerar Sverige faktiskt mer än vi exporterar. Väljer vi en vidare definition är överskottet stabilt.

Vara eller tjänst

Vad som ses som en vara eller tjänst är föränderligt. Tidigare varor som operativsystem och DVD-filmer har idag blivit prenumerationstjänster, såsom Office 365 och Netflix. Idag äger de flesta bilister sitt fordon men privatleasing blir allt vanligare. Gränserna mellan varor och tjänster blir allt suddigare. Om vi vill reda ut om vi faktiskt exporterar mer än vi importerar gör vi därför klokt i att inte heller i statistiken göra den gränsdragningen alltför knivskarp. Av den anledningen är det förmodligen bäst att hålla sig till nationalräkenskaperna eftersom de också innehåller data för tjänstehandeln.

Vill man däremot veta hur mycket socker vi exporterar till Norge eller många ton stål vi skickar till USA är det undersökningen Utrikeshandel med varor som man får använda sig av. Här finns det extremt detaljerade uppgifter. Exempelvis går det att läsa att Sverige år 2017 exporterade 1 197 ton stål till USA som föll under SITC-kod 67534. Koden har tyvärr inte översatts till svenska av SCB men det engelska namnet ger en antydan om hur specifik som undersökningen kan vara.

67534: Flat-rolled products of stainless steel, not further worked than hot-rolled; of a width of 600 mm or more and of a thickness of 4.75 mm or more, not in coils

Också sådana detaljuppgifter kan dessvärre vara av särskilt stort intresse i dessa dagar då USA står i begrepp att införa ståltullar gentemot omvärlden.