Hur höga blir bolåneräntorna?

Riksbanken har inlett en höjningscykel av styrräntan för att dämpa den höga inflationen. Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan att stiga till 2,8 procent i mitten av 2023. Om räntorna på bostadslån följer vanliga mönster innebär det att vi kan förvänta oss bolåneräntor mellan 3,6 och 4,6 procent under första halvan av 2023.

Riksbankens viktigaste verktyg för att styra ekonomin är styrräntan. Nivån på den sprider sig vidare via det finansiella systemet till andra räntor i ekonomin via det som brukar kallas transmissionsmekanismen. Räntor som hushåll och företag får betala på sina lån hos bankerna ligger högre än styrräntan för att bankerna behöver kompensation för både risk och löptid. I Sverige har räntorna på bostadslån efter rabatt legat cirka 1,8 procentenheter över styrräntan i genomsnitt sedan 2011 (enligt SCB).

De senaste månaderna har däremot bankernas marginaler minskat så att skillanden mellan styrräntan och bolåneräntan är betydligt lägre än det historiska genomsnittet. Mellan september och november 2022 var räntespreaden i genomsnitt 1 procentenhet.

I diagrammet ovan visas Riksbankens prognos för styrräntan för de kommande åren. I sin senaste Penningpolitiska rapport var Riksbankens uppskattning att de skulle höja styrräntan till 2,8 procent i mitten av 2023 och att den sedan skulle ligga kvar ungefär där fram till 2025.

Genom att använda Riksbankens prognos för styrräntan tillsammans med den historiska räntespreaden kan bolåneräntan bli 4,6 procent i första halvan av 2023. Om vi istället använder den lägre räntespreaden förväntas bolåneräntan bli 3,6 procent istället.

Exakt hur höga bolåneräntorna blir vet givetvis ingen med säkerhet. Riksbanken brukar revidera sina prognoser för styrräntan ofta. Om inflationen inte dämpas måste de höja styrräntan mer än vad som ligger i den nuvarande prognosen.

Det finns också många anledningar till att bankernas marginaler kan skifta. Det har till exempel införts ett antal reformer på senare tid som syftar till att göra bankerna säkrare, men som kan har lett till att bankernas kostnader ökat. Sedan 2016 betalar alla banker och kreditinstitut till exempel en resolutionsavgift. Under 2021 uppgick inbetalningarna till 3,7 miljarder enligt Ekonomistyrningsverket. Under 2022 infördes en ny bankskatt som uppskattas leda till ökad beskattning med 5 miljarder kronor under året, något du kan läsa mer om här.

När bankerna får ökade kostnader måste de höja sina priser/räntor för att täcka kostnaderna. Det är dock inte möjligt att veta hur mycket som tas ut på just bolånen eller om prishöjningarna sker på andra produkter som bankerna erbjuder. Intäkterna kan öka genom exempelvis högre ränta för företagslån och utgifterna kan minska genom lägre ränta på sparkontot.