Hur höga blir bolåneräntorna?

Riksbanken har inlett en höjningscykel av styrräntan för att dämpa den höga inflationen. Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan att stiga till 2 procent i mitten av 2023. Om räntorna på bostadslån följer vanliga mönster innebär det att vi kan förvänta oss bolåneräntor på över 4 procent redan i början av nästa år.

Riksbankens viktigaste verktyg för att styra ekonomin är styrräntan. Nivån på den sprider sig vidare via det finansiella systemet till andra räntor i ekonomin via det som brukar kallas transmissionsmekanismen. Räntor som hushåll och företag får betala på sina lån hos bankerna ligger högre än styrräntan för att bankerna behöver kompensation för både risk och löptid. I Sverige har räntorna på bostadslån (enligt SCBs finansmarknadsstatistik) legat cirka 2,3 procentenheter över styrräntan i genomsnitt sedan 2011. I diagrammet nedan visas ett genomsnitt av listade bostadsräntor från tre stora svenska banker tillsammans med Riksbankens styrränta.

I diagrammet visas Riksbankens prognos för styrräntan för de kommande åren. I sin senaste Penningpolitiska rapport var Riksbankens uppskattning att de skulle höja styrräntan relativt snabbt under det kommande året till cirka 2 procent och att den sedan skulle ligga kvar kring 2 procent fram till 2025.

Om marginalerna på bostadslån fortsätter att utvecklas enligt mönstret sedan finanskrisen borde det innebära att räntorna på bostadslån utvecklas som i diagrammet. Vi ser att det betyder att räntorna skulle passera 4 procent i januari 2023. Det skulle vara första gången sedan 2012 som bolåneräntorna blir så höga i Sverige.

Vi ser även att skillnaden mellan bankernas utlåningsräntor och Riksbankens styrränta har tenderat att öka något efter finanskrisen 2008-2009. Det kan bland annat bero på att det har införts ett antal reformer som syftar till att göra bankerna säkrare som har lett till att bankernas kostnader ökat. Sedan 2016 betalar alla banker och kreditinstitut till exempel en resolutionsavgift. Under 2021 uppgick inbetalningarna till 3,7 miljarder enligt Ekonomistyrningsverket. Under 2022 infördes en ny bankskatt som uppskattas leda till ökad beskattning med 5 miljarder kronor under året, något du kan läsa mer om här.

När bankerna får ökade kostnader måste de höja sina priser/räntor för att täcka kostnaderna. Det är dock inte möjligt att veta hur mycket som tas ut på just bolånen eller om prishöjningarna sker på andra produkter som bankerna erbjuder. Intäkterna kan öka genom exempelvis högre ränta för företagslån och utgifterna kan minska genom lägre ränta på sparkontot. Troligtvis har dock en del av dessa kostnader drivit upp marginalerna även för bolånen.

Exakt hur höga bolåneräntorna blir vet givetvis ingen med säkerhet. Flera faktorer som nu bidrar starkt till inflationen, som exempelvis Rysslands invasion av Ukraina och de COVID-relaterade nedstängningarna i Kina och Asien, kan utan större förvarning förändras.