Fler singlar och pensionärer ger ökad inkomstspridning

Nya siffror visar att inkomstspridningen ökar snabbare inom Norden än i övriga länder. Trots detta är inkomsterna fortfarande relativt sammanpressade i Sverige. Det är inte ökade löneskillnader som drivit utvecklingen utan helt andra faktorer.

Enligt en ny studie från OECD, publicerad i rapporten Increasing Income Inequality in the Nordics, har inkomstspridningen ökat betydligt i de nordiska länderna sedan början av 90-talet. Det man jämför är inkomsten efter skatt och transfereringar mätt som gini-koefficient, det vill säga hur de disponibla inkomsterna är fördelade över de olika inkomstgrupperna i ekonomin. Sverige och våra grannländer började på en låg initial nivå, med mycket sammanpressade inkomster, och ligger fortfarande en bra bit under genomsnittet i OECD. Att gini-koefficienten har ökat mer här än i andra länder har dock lett till diskussioner kring klyftorna mellan de som har lägst inkomst och de som har högst.

Alla har blivit rikare

Ser man till utvecklingen under den jämförda perioden har inkomsterna ökat snabbare i de nordiska länderna än i andra OECD-länder. Delar man upp hushållen i tre grupper ser man att samtliga inkomstnivåer i Sverige har fått del av inkomstökningarna. Det är bara i Norge, Finland och Storbritannien som inkomstökningarna för de lägsta 20 procenten har varit högre än i Sverige. Den lägsta inkomstgruppen i Sverige har till och med haft en snabbare inkomsttillväxt än medelinkomsttagarna i de andra jämförda länderna.

 

Ingen ökad lönespridning

Att inkomstspridningen ökat i Sverige har inte att göra med att skillnaden mellan höga och låga löner blivit större. Lönespridningen i Sverige är bland den lägsta i hela OECD och har till skillnad från  övriga länder legat i princip konstant under perioden. De höga lönerna har inte ökat mer än de låga. Enligt studien är det helt andra faktorer som förklarar den ökade inkomstspridningen.

En viktig sådan är förändrade skatteregler och sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemen, bland annat ersättning till arbetslösa och sjukskrivna. Jämfört med hur regelverken såg ut i början av 90-talet har det införts åtstramningar i dessa system, bland annat för att göra det mer fördelaktigt att arbeta. Effekten är att sysselsättningen ökat samtidigt som de som jobbar fått högre inkomster. De stora inkomstskillnaderna finns idag mellan de som har ett jobb och de som inte har det.

Att den översta toppen ökat mer än övriga grupper förklaras till stora delar av ökade kapitalinkomster. Det handlar om inkomster från både fastigheter och finansiellt sparande.

Fler singlar och pensionärer

Hur vi lever och hur våra familjesituationer ser ut har även betydelse för inkomstspridningen. Omkring 16 procent av de ökade inkomstskillnaderna förklaras av att fler idag bor i singelhushåll och hushåll utan barn. Att vi har möjlighet att flytta hemifrån relativt tidigt eller separera från en dålig relation visar att den ekonomiska friheten är stor i Sverige. Paradoxalt nog innebär detta även en ökad inkomstspridning då dessa hushåll ofta får en lägre inkomstnivå. Demografiska förändringar i form av en ökande andel pensionärer bidrar också till en ökad gini av samma anledning. Runt 11 procent av inkomstskillnaderna beror på att fler i befolkningen idag är pensionärer.

Omkring en fjärdedel av de ökade inkomstskillnaderna beror alltså på förändrade levnadsmönster och demografi. Demografiska förändringar kommer troligen ha en stor betydelse även framöver. Studien visar nämligen också att ett stort inflöde av personer med lägre humankapital kan öka inkomstspridningen då de tenderar att ha lägre inkomster än inrikes födda. Med tanke på den stora nettoinvandring som Sverige upplevt under senare år kan detta tänkas spela roll framöver, oberoende av hur bra integrationen av senaste flyktingvågen går. Det är dock en bra bit kvar innan Sverige blir ett mer genomsnittligt land sett till inkomstspridningen. Vi har fortfarande en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-genomsnittet.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se