Vad blir den största posten i budgeten?

När statsbudgeten presenteras görs beräkningarna normalt utan att ta hänsyn till beteendeförändringar. Det gör att utvecklingstiden framstår som ett billigare förslag för statskassan jämfört med avskaffandet av värnskatten. Tar man hänsyn till att människors beteende påverkas av förändringarna blir slutsatsen istället den motsatta.

I juni kom promemorian om avskaffandet av värnskatten. Bruttoeffekten för offentlig sektor är minskade skatteintäkter om 6,12 miljarder kronor. Bruttoeffekten är effekten av skatteändringen under det första året allt annat lika, det vill säga under antagandet om att ingenting annat ändras. Förslag om att avskaffa värnskatten väntas komma i höstbudgeten nästa månad.

Troligtvis kommer även ett förslag om utvecklingstid ingå i budgeten. Förslaget innebär att man ska kunna vara tjänstledig med ersättning som motsvarar a-kassa under ett års tid. Här finns det dessvärre inte några kostnadsuppskattningar tillgängliga. Dock har ett liknande förslag kallat utvecklingsledighet utretts och där uppskattas kostnaderna. Efter en införandetid beräknades det förslaget kosta drygt 4 miljarder årligen. Kalkylen har flera osäkra parametrar och ska tolkas med viss försiktighet.

Uppskattade totalkostnader för utvecklingsledighet

Miljarder kronor, ej prisuppräknade siffror

Kostnad
20191,17
20202,14
20214,27
20224,27
20234,27
Källa: SOU 2018:24 - Tid för utveckling
Avser scenario "medel" i tabell 13.4

Således ser det ut som att avskaffandet av värnskatten blir dyrare för staten än införandet av utvecklingstid. Det är dock inte hela bilden. Räknar man med beteendeförändringar blir utvecklingstiden en betydligt dyrare reform.

Dynamiska effekter

När en skatt sänks blir det mer lönsamt att arbeta. Det leder till att fler jobbar mer, vilket i sin tur ökar andra skatteintäkter. Om man delar ökningen av skatteintäkter med intäktsbortfallet får man det som kallas självfinansieringsgrad. I promemorian om avskaffandet av värnskatten skriver Finansdepartementet följande.

En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent. Den faktiska storleken på dessa effekter är dock osäkra och infaller successivt under en lång tid efter reformens genomförande. En vanlig uppskattning är att det tar cirka 10 år för effekterna att få fullt genomslag.

Fi2019/02421/S1 - Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

 

Avskaffandet av värnskatten bedöms endast ge ett intäktsbortfall under en begränsad tidsperiod. När reformen har fått verka ut kommer intäkterna från andra skatter att täcka upp hela bortfallet. Detta gör att reformen på sikt blir betydligt billigare än utvecklingstiden.

Samma resonemang för dynamiska effekter ska givetvis också föras för utvecklingstiden. Även här saknas det, än så länge, beräkningar för förslaget. I utredningen om utvecklingsledighet sammanfattades dock utvärderingar av liknande försök.

Erfarenheterna av olika ledighetsmodeller som har prövats visar samstämmigt att ledigheten har varit mycket uppskattad av de individer som varit lediga, samtidigt som arbetsmarknadspositionen stärkts för de vikarier som har ersatt de lediga. Däremot visar utvärderingar att de lediga tycks ha fått något lägre inkomster. Det finns heller inte någon evidens för att arbetslivet har förlängts eller att hälsan förbättrats för dem som varit lediga. På samhällsnivå är effekterna sannolikt små eller svagt negativa.

Källa: SOU 2018:24 - Tid för utveckling

Lägre inkomster för de som är lediga leder till lägre skatteintäkter. Det kan delvis motverkas av att en starkare ställning på arbetmarknaden för de vikarier som täcker upp minskar kostnaderna för arbetslöshet. På sista raden är det svårt att bedöma om eller hur mycket dyrare utvecklingstiden blir än budgeterat, men den blir troligtvis inte billigare.

Lärdomen av detta är att de kostnadsberäkningar som redovisas i budgeten inte ger hela bilden. När höstbudgeten läggs fram kan den mycket väl komma att visa att avskaffandet av värnskatten belastar statskassan mer än utvecklingstiden. Med en mer fullständig analys, som också tar hänsyn till beteendeförändringar, blir bilden dock den omvända, utvecklingstiden blir betydligt dyrare. Den som vill tolka budgeten gör därför klokt i att fundera över de långsiktiga effekterna av reformer och inte bara jämföra storleken på utgifter och inkomster år 2020. 

Beräkningskonventioner

Sedan 1997 publicerar Finansdepartementet årligen skriften Beräkningskonventioner i nära anslutning till budgeten. I skriften finns detaljerade beskrivningar över hur intäkter och utgifter beräknas, vilka antaganden som gjorts och vilka spridningseffekter förslagen får. Beräkningskonventioner är en utmärkt skrift för den som vill fördjupa sin förståelse för budgetens innehåll.