Få skatteförslag i avskalad budgetproposition

Övergångsregeringens budget innehåller bara ett fåtal förslag på skatteområdet. Två av dem, sänkningen av skatten för äldre och justeringarna i arbetsgivaravgiften, förtjänar ändå att uppmärksammas. Det ena därför att det faktiskt påverkar folks plånböcker, det andra för att det ytterligare grumlar distinktionen mellan avgift och skatt.

Eftersom övergångsregeringen inte ska lägga några politiskt känsliga förslag är årets budgetproposition ovanligt sparsmakad på skatteområdet. Den innehåller faktiskt bara tre förändringar varav en avser en ganska okontroversiell höjning av vägavgiften för tunga fordon. De andra två rör däremot bredare skatter: arbetsgivaravgiften och inkomstskatten för äldre.

Sänkt pensionärsskatt

När det gäller inkomstskatten för äldre, den så kallade pensionärsskatten, är förslaget att man fortsätter på inslagen väg och minskar skillnaden gentemot arbetsbeskattningen. Upplägget är helt identiskt med hur det sett ut under tidigare mandatperioder. Man höjer grundavdraget och minskar på så vis kommunalskatten och i vissa inkomstlägen också den statliga inkomstskatten. Denna gång är det årsinkomster över 207 000 kronor som prioriteras eftersom skattedifferensen gentemot arbete redan är utraderad i lägre inkomstnivåer. Exakt hur mycket skatten sänks beror naturligtvis på hur hög pensionen är, men i många fall det rör sig om 500 kronor i månaden eller mer.

I diagrammet nedan redovisas ett antal exempelberäkningar. Sänkningarna i övergångsregeringens budget är särredovisade och därutöver visas också redan genomförda skattesänkningar uppdelade per regering.

Som också framgår av diagrammet innebär det nuvarande förslaget att skatten faktiskt höjs för riktigt höga inkomster. Detta motiveras i budgeten av att höga pensionsinkomster idag beskattas lägre än arbetsinkomster på grund av avtrappningen av jobbskatteavdraget – en åtgärd som infördes av S/MP-regeringen 2016 och som höjde den högsta marginalskatten på arbete till 60 procent.

Ännu mer en vanlig skatt

Den andra skatteförändringen som är värd att notera gäller arbetsgivaravgiften. Visserligen ligger den totala skattesatsen kvar på 31,42 procent, men det sker vissa omkastningar i delavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften sänks med 0,8 respektive 0,1 procentenheter. Skälet är att intäkterna annars hade blivit för höga i förhållande till de kostnader som dessa delavgifter ska finansiera. Samtidigt höjs dock den allmänna löneavgiften i motsvarande utsträckning, det vill säga med 0,9 procentenheter.

Dessa rockader inom arbetsgivaravgiften är på sätt och vis betydelselösa eftersom de inte påverkar den totala skattesatsen, men att det är den allmänna löneavgiften som höjs är ändå värt att påpeka eftersom denna inte är en socialavgift. Den är alltså inte kopplad till några inkomstrelaterade förmåner för individen. En höjning av löneavgiften betyder därmed att försäkringsmässigheten i arbetsgivaravgiften minskas ytterligare och gör att den blir ännu mera lik vilken skatt som helst.

Om dessa förslag går igenom kommer den allmänna löneavgiften nästa år att uppgå till 11,62 procent. Löneavgiften är den enskilt största posten i arbetsgivaravgiften och utgör en dryg tredjedel av den totala skattesatsen.

Arbetsgivaravgiften 2018 och enligt förslag 2019

Uppdelad per delavgift, procent

20182019
Ålderspensionsavgift10,2110,21
Efterlevandepensionsavgift0,700,60
Sjukförsäkringsavgift4,353,55
Arbetsskadeavgift0,200,20
Föräldraförsäkringsavgift2,602,60
Arbetsmarknadsavgift2,642,64
Allmän löneavgift10,7211,62
Totalt31,4231,42
LADDA NER

 

Andra skattefrågor som ligger utanför budgeten

Utöver dessa skatteförändringar har riksdagen redan antagit en separat proposition som innebär att nuvarande radio- och TV-avgift görs om till en individuell public service-avgift. Enligt propositionen ska alla som är över 18 år och obegränsat skattskyldiga betala en public service-avgift motsvarande 1 procent av den beskattningsbara inkomsten. Ett tak sätts dock på den beskattningsbara inkomsten på motsvarande 2,092 inkomstbasbelopp (cirka 135 000 kronor 2019). Förändringen gäller beskattningsåret 2019 och kommer alltså dyka upp på deklarationen 2020.

En annan förändring som redan beslutats av riksdagen gäller ändrade regler i företagsbeskattningen. Det handlar bland annat om begräsningar i avdragsrätten för företag med negativa räntenetton på mer än 5 miljoner kronor. Detta kombineras med en sänkning av bolagsskatten i två steg. Först till 21,4 procent år 2019 och sedan till 20,6 procent 2021. Se proposition för ytterligare innehåll.