En tudelad grundskola

26 procent av eleverna som gick ut grundskolan våren 2017 hade ofullständiga betyg i minst ett ämne. 17 procent hade inte uppnått kraven i svenska, engelska eller matematik och var därmed inte behöriga till att söka en gymnasieutbildning. Den tudelning vi ser på arbetsmarknaden idag syns även inom grundskolan.

För att vara behörig till ett gymnasieprogram i Sverige behöver man idag ha godkänt i svenska, engelska, matematik och ytterligare fem ämnen för ett yrkesprogram eller ytterligare nio ämnen för ett högskoleförberedande program. Totalt kan man få betyg i 17 ämnen. Under våren 2017 hade en av fyra elever i årskurs 9 ofullständiga betyg i minst ett av dessa ämnen. Omkring 17 procent hade inte uppnått kunskapskraven i svenska, engelska eller matematik och drygt lika många saknade behörighet till gymnasiet.

Hur stor andel som når upp till en gymnasiebehörighet varierar mellan olika elevgrupper och beror bland annat på hur länge man bott i landet. Absolut svårast har gruppen nyanlända ungdomar som kommit till Sverige under årskurs 6 eller senare. Endast 28 procent av dessa når upp till betygen som krävs för gymnasiebehörighet innan avslutningsdagen. Att andelen är så låg är i och för sig inte konstigt – det tar tid att komma in i ett nytt samhälle, lära sig ett nytt språk och ta del av undervisningen. Andelen ökar successivt ju längre man varit i Sverige och har man kommit under tidiga år, redan innan skolstarten, är andelen nästan helt jämförbar med gruppen inrikes födda. Problemet här är kanske snarare att även denna andel är relativt hög. Så många som var tionde inrikes född elev klarar inte kunskapskraven som krävs för gymnasiala studier.

 

Föräldrarnas utbildningsgrad spelar även en viss roll för om barnen uppnår kunskapskraven eller inte. Barn med eftergymnasialt utbildade föräldrar klarar sig generellt bättre än barn vars föräldrar inte har högre utbildning. Bland inrikes födda uppnådde 96 procent gymnasiebehörighet våren 2017, när föräldrarna hade minst treårig eftergymnasial utbildning. Bland barn vars föräldrar enbart hade en förgymnasial- eller gymnasial utbildning var andelen 83 procent. Detta mönster syns även för barn som är utrikes födda och är särskilt tydlig bland barn som invandrat vid senare åldrar. Att barn delvis verkar ”ärva” sina föräldrars utbildningsbeteende, och att skolan inte i högre grad verkar kunna kompensera upp detta, innebär att de problem vi ser i den svenska skolan idag riskerar att föras över även på kommande generationer.

För de elever som missar att ta sig vidare i utbildningssystemet efter grundskolan finns visserligen en livlina i de så kallade introduktionsprogrammen. I dessa kan elever som inte klarar kunskapskraven läsa upp sina betyg och skaffa sig gymnasiebehörighet. Statistik från Skolverket visar dock på resultat som inte är särskilt betryggande. För elever som påbörjade ett introduktionsprogram 2011 och haft fem år på sig att gå vidare till ett nationellt program var det strax under hälften som gjorde det. Av de som tog sig vidare var det sedan endast 37 procent som slutförde gymnasiet med en examen och ytterligare 17 procent som fick ett studiebevis, men inte uppfyllde kraven för fullständig examen.

Att det är så pass många som inte kvalificerar sig in på en gymnasieutbildning är problematiskt då sysselsättningsgraden bland personer utan gymnasial utbildning idag är mycket lägre än bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Det innebär att resultaten man gör så tidigt som i grundskolan har betydelse för vilka möjligheter man får längre fram i livet. Har man inte grundläggande utbildning får man svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och riskerar att hamna i utanförskap. Att andelen som klarar grundskolan och går vidare till gymnasiet varierar så kraftigt mellan olika grupper tyder även på att den tudelning som idag syns i samhället och på den svenska arbetsmarknaden även finns inom skolan. Den riskerar dessutom att förstärkas om vi inte redan idag kan lyfta de som har det svårt tidigt. Att det finns alternativa vägar för dem som inte tar sig igenom en gymnasial utbildning är också viktigt för att kunna bryta utvecklingen vi ser i samhället idag.

 

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se