Pengar

När man tänker på pengar tänker många framförallt på sedlar och mynt men faktum är att kontanter utgör en ytterst liten del av alla pengar som är i omlopp i samhället, endast 1,3 procent under mars 2023. Den här utvecklingen har gått allt snabbare i takt med digitaliseringen och det kan göra att det känns ännu svårare att ta till sig vad pengar är och varför man ska ha förtroende för pengar som betalningsmedel. Pengar har framförallt tre funktioner: dels så ska pengar fungera som ett betalningsmedel, pengar ska också fungera som en räkneenhet (i Sveriges fall kronor) samt så ska de vara en värdebevarare vilket innebär att pengar går att spara och använda i framtiden.

Idag bygger pengars funktion som värdebevarare och betalningsmedel framförallt på förtroende. Vad förtroendet i Sverige och många andra länder bygger på har skiftat genom historien, länge var pengarna uppbackade av ädelmetaller såsom guld för att trygga värdet av vad en krona var värd. Det här systemet har bytts ut och idag bygger istället det svenska förtroendet för pengar på Riksbankens uppdrag att säkerställa en stabil utveckling av värdet på våra pengar. Det finns inget uppdrag för hur mycket pengar som ska finnas i samhället utan istället använder sig Riksbanken av det som kallas reporäntan för att både kontrollera värdeutvecklingen på pengar samt mängden pengar i samhället. Reporäntan och räntor i allmänhet kan ses som ett pris på pengar, men hur bidrar den till att skapa eller minska mängden pengar? Först och främst kan man dela upp pengar i centralbankspengar och affärsbankspengar. Centralbankspengar är pengar som ges ut av Riksbanken medan affärsbankspengar snarare kan ses som pengar som banken är skyldiga oss, en så kallad fordran som privata aktörer har mot banken.

Merparten av alla affärsbankspengar skapas i samband med långivning från olika privata banker, det kan exempelvis handla om en person som behöver pengar till att köpa en bostad. I diagrammet ovan går att se hur hushållens lån från finansbolag, banker och finansbolag med mera utvecklats över tid. Den årliga tillväxttakten av hushållens lån var i mars 2023 2,3 procent.

Centralbankens roll i utlåningen är att ofta agera vad som brukar kallas för "bankernas bank". Det innebär i praktiken att istället för att varje privat bank ska ha konton hos varandra eller att privatpersoner ska ha konton i flera banker så kan man ta hjälp av Riksbanken som en tredje part för att genomföra transaktioner. Privata banker lånar då pengar av Riksbanken till priset av reporäntan som Riksbanken erbjuder, Riksbanken överför då pengar i sin tur till den andra privata banken. På så vis har pengarna då kunnat transporteras från köparen till säljaren. Om priset (styrräntan) för att låna pengar för den privata banken är väldigt högt kan den då bli mindre angelägen att vilja låna ut pengar och på vis brukar man beskriva styrräntan som ett medel för att gasa eller bromsa ekonomin. Det finns även andra sätt för Riksbanken att påverka mängden pengar i samhället. Under coronapandemin diskuterades exempelvis fenomenet "helikopterpengar" flitligt vilket innebär att Riksbanken helt enkelt trycker upp mer pengar för att sedan sprida vidare till allmänheten.