Utbud och efterfrågan

Utbud och efterfrågan är två begrepp som används flitigt för att förstå hur en ekonomi fungerar. För att förstå begreppen brukar de vanligtvis illustreras genom en fri marknad med konsumenter och producenter, eller köpare och säljare.

För att rent praktiskt förstå hur sambandet mellan utbud och efterfrågan fungerar så brukar de vanligtvis illustreras grafiskt på det sätt som diagrammet ovan visar. Utbudet består av varor eller tjänster som producenterna har att erbjuda och vilka priser de kräver samtidigt som efterfrågan består i vad kunderna önskar köpa och hur mycket de vill betala. Vi ser att det finns ett pris (y-axeln) och en kvantitet (x-axeln). Är produkten på marknaden billig är fler konsumenter benägna att köpa, samtidigt som en prishöjning resulterar i att en mindre kvantitet efterfrågas. Detta illustreras genom att efterfrågakurvan lutar nedåt, vilket visar på ett negativt samband mellan pris och kvantitet. Tvärtom kan vi tänka oss att producenterna, alltså de som tillverkar och säljer varan eller tjänsten, vill ha så mycket pengar som möjligt för sina produkter. Det blir alltså attraktivare att sälja ju högre priset på marknaden är för den givna produkten. Därför är lutningen på utbudskurvan positiv.

Punkten där kurvorna skär varandra kallas för jämnvikt. I denna punkt kan köparen och säljaren (representerade av efterfrågan och utbudet) komma överens om vilket pris som ska gälla samt vilken kvantitet av varan som ska tillverkas. Teorin från nationalekonomin säger att priset kommer att ges av denna jämvikt på marknader där fri konkurrens råder. Det innebär att det bland annat inte får råda några barriärer för att ta sig in på marknaden. Inte heller får det föreligga strukturer som förhindrar att parterna har tillgång till komplett information om marknaden.

Det är viktigt att komma ihåg att det här alltså bara visar relationen mellan pris och kvantitet. I verkligheten bestäms efterfrågan även av andra faktorer, till exempel inkomster och trender. Dessa saker kan få efterfrågakurvan att skifta utåt eller inåt i diagrammet vilket även förskjuter jämviktsläget. Samma sak gäller utbudskurvan; utbudet kan påverkas av en rad saker som väder, investeringsklimat, osv. Diagrammet visar alltså en partiell analys av hur just relationen mellan pris och kvantitet ser ut men hänsyn till utbud och efterfrågan.