Var sjunde elev klarar inte grundskolan

Något fler elever gick i våras ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Trots ökningen är andelen som missar de grundläggande kunskapskraven fortsatt hög. Var sjunde elev gick ut grundskolan utan att kvalificera sig till ett nationellt gymnasieprogram.

Omkring 115 000 ungdomar avslutade i våras årskurs nio och gick ut grundskolan. Andelen som fick godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik samt de ytterligare fem ämnen som krävs för behörighet till ett nationellt gymnasieprogram ökade med omkring en procentenhet och uppgick till drygt 85 procent.

Att något fler avslutar grundskolan med gymnasiebehörighet är en positiv nyhet efter ett par år med lägre resultat under mitten av 2010-talet. Det är dock fortfarande en stor andel, nära var sjunde elev, som inte kvalificerar sig inte till ett gymnasieprogram.

Stora skillnader mellan olika elevgrupper

Andelen som uppnår gymnasiebehörighet varierar kraftigt mellan olika elevgrupper. Lägst är den bland personer som kommit till Sverige sent under skolgången. Omkring 32 procent av de elever som kommit hit under årskurs sex eller senare lyckades uppnå kunskapskraven som krävs för att ta sig vidare i utbildningssystemet. Att det ser ut så är inte särskilt förvånande, det tar naturligtvis tid att etablera sig i ett nytt land, lära sig ett nytt språk och ta del av undervisningen. Andelen med behörighet ökar ju längre man befunnit sig i Sverige och skillnaden mellan att ha kommit hit under tidiga år och att vara född i landet är förhållandevis små. Det som är anmärkningsvärt här är att andelen som avslutar grundskolan utan gymnasiebehörighet är relativt hög även bland elever med svensk bakgrund, nära var tionde missar de grundläggande kunskapskraven.

Andelen som uppnår behörighet varierar också i hög grad med föräldrarnas utbildningsnivå. Enbart omkring hälften av eleverna vars föräldrar har förgymnasial utbildning går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Motsvarande siffra bland barn med eftergymnasialt utbildade föräldrar ligger på över 90 procent. Samma mönster kan man se bland elever med utländsk bakgrund, skillnaderna mellan grupperna blir dock påtagligare. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större andel av barnen lyckas ta sig vidare i utbildningssystemet.

Alternativa vägar till gymnasiebehörighet

Dörren till en gymnasieutbildning stängs dock inte helt för de elever som saknar behörighet efter avslutad grundskola. En alternativ väg är att läsa upp betygen via ett introduktionsprogram och därigenom få behörighet. Statistik från Skolverket visar dock att knappt hälften av de elever som påbörjade ett introduktionsprogram under 2014 lyckades kvalificera sig till ett nationellt gymnasieprogram inom en femårsperiod. Av dem var det drygt 40 procent som avsluta sina studier med en examen och ytterligare 15 procent med ett studiebevis.

Att andelen som inte tar sig vidare till gymnasiet är så pass hög är bekymmersamt då arbetsmarknaden i allt högre grad förutsätter en gymnasieutbildning. Sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade är betydligt lägre och arbetslösheten högre jämfört med personer med högre utbildning. Utsikterna försämras ytterligare av att coronakrisen slagit hårt mot arbetsmarknaden för yngre.

 

Behörighetskrav till gymnasieskolan

För att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram i Sverige behöver elever idag avsluta grundskolan med godkänt i svenska, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen för ett yrkesprogram eller ytterligare nio ämnen för ett högskoleförberedande program. Totalt kan eleven få betyg i 17 ämnen. Andelen behöriga till ett nationellt gymnasieprogram beräknas utifrån antalet elever som kvalificerar sig till ett yrkesprogram.