Utstationering – tillfällig placering i Sverige

Utstationering är ett av de ämnen som cirkulerat inför kommande EU-val. Bland annat att över 100 000 arbetstagare var utstationerade 2018 och att antalet ökat markant under senaste åren. Kikar man på antalet under en genomsnittlig månad ser läget dock annorlunda ut.

Med handel över landsgränser händer det att företag från andra länder behöver utföra arbete på plats i Sverige. Är uppdraget längre än fem dagar ska den utskickade arbetstagaren anmälas som utstationerad. Antalet utstationeringar och utvecklingen på senare år är ett ämne som cirkulerat inför EU-valet och förtjänar att studeras närmare. 

Summerar man alla utstationerade arbetstagare som arbetat i Sverige någon gång under förra året får man en relativt hög siffra. Närmare bestämt 106 800 personer. Att trava utstationeringarna på hög och redovisa dem per år riskerar dock att leda till fel slutsatser.

Studerar man istället antalet utstationeringar en genomsnittlig månad blir bilden lite annorlunda. Runt 16 200 personer var utstationerade en genomsnittlig månad 2018. Jämför man det med det totala antalet anställda i Sverige under samma period motsvarar det knappt 0,4 procent.

På plats tillfälligt men inte samtidigt

Att denna siffra är så pass mycket lägre har bland annat att göra med längden på utstationeringarna. Majoriteten av uppdragen är nämligen korta. Den vanligaste utstationeringen är inte längre än tio dagar och cirka 80 procent är kortare än tre månader. Det handlar i normalfallet alltså inte om uppdrag som sträcker sig under ett eller flera år. Det innebär också att de 106 800 personerna på årsbasis inte är på plats under samma period.

Även om antalet utstationerade inte är särskilt många en genomsnittlig månad, kan man se en ganska markant procentuell ökning under senare år. Under 2018 ökade antalet från 10 300 personer till 16 200. En ökning med omkring 6000 personer eller med knappt 0,2 procentenheter sett till totalt antal anställda i Sverige. Utvecklingen kan troligtvis förklaras av ett starkt konjunkturläge och den byggboom Sverige upplevt de senaste åren. Nära 66 procent av de utstationerade återfinns inom just byggbranschen som också svarar för den största ökningen.

Runt Östersjön och tillbaka

Majoriteten av de utstationerade arbetstagarna, närmare 70 procent, kommer från våra grannländer kring Östersjön. Polen stod enskilt för nära 44 procent av samtliga utstationeringar förra året. Det finns även arbetstagare som kommer från länder utanför EU, exempelvis Indien, som var det fjärde vanligaste landet under 2018. Till skillnad från den fria rörligheten inom EU eller arbetskraftsinvandring gäller samma lagstiftning vid utstationering oavsett varifrån man kommer.

Förenklat kan man säga att de regler och föreskrifter som gäller för utstationerad arbetskraft i princip är de samma som för anställda i Sverige när det kommer till arbetsmiljö, arbetstider och semester. Exempelvis ska lönen inte understiga den för branschen avtalade minimilönen. Det är dock inte alla som räknas som utstationerade. Tjänsteresor som sker i utbildningssyfte, så som konferenser eller kurser, och nyhetsrapportering ses inte som utstationering. Det är först vid de tillfällen det finns en mottagare av tjänsten som den anställda utför eller om arbetet sker inom den egna koncernen som det handlar om en utstationering.

Du kan läsa mer om utstationering här och regler kring dessa här.

 

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se