Export och import över tid

Sverige är ett mycket exportberoende land. Under 2022 exporterade vi varor och tjänster till ett värde som motsvarar cirka 52 procent av BNP. Denna andel är betydligt högre nu än den var i början av 1990-talet.

Diagrammet visar hur stor exporten är i förhållande till BNP. Genom att klicka på de mindre diagrammen kan du också välja att visa hur importen har utvecklats.

Värdet av exporten motsvarar idag 52,5 procent av BNP. Exporten av varor är större än exporten av tjänster, men tjänstehandeln har vuxit snabbare än varuhandeln. Importen av varor och tjänster ligger på en något lägre nivå, på 50,3 procent av BNP.

Att Sverige har en stor utrikeshandel är ganska naturligt med tanke på att vi är ett litet land. Vi har helt enkelt inte alla råvaror som vi behöver, samtidigt som vi har ett överflöd av vissa andra råvaror. Genom att handla med omvärlden kan sådana obalanser rättas till.

Utrikeshandeln sker dock inte bara för att kompensera skillnader i råvarutillgångar. Idag är produktionsprocesser ofta fragmenterade. Produkter som vi kan uppfatta som svenskproducerade innehåller många gånger komponenter från en rad olika länder. Man brukar tala om globala värdekedjor. En stor del av det vi exporterar är beroende av insatsvaror och insatstjänster som vi köper in från andra länder. På samma sätt ingår svenska insatsvaror i det som andra länder exporterar. Ekonomierna har på detta sätt integrerats över nationsgränserna. Precis som när länder specialiserar sig utifrån råvarutillgångar bidrar även denna typ av specialisering på företagsnivå till att öka effektiviteten i produktionen och leder ytterst också till bättre produkter för konsumenterna.   

Förutom möjligheten för ekonomier och företag att specialisera sig innebär handeln med andra länder också att vi som konsumenter får tillgång till ett mycket bredare produktutbud än vad som annars hade varit fallet. På motsvarande sätt får svenska företag möjligheter att vända sig till en mycket större marknad vilket ger bättre tillväxtförutsättningar.

Den globala handeln innebär att svenska företag hela tiden måste ligga i framkant. Fler länder och företag är nu med och konkurrerar globalt med sina produkter vilket gjort att Sveriges andel av världshandeln har minskat. Svenska produkter måste hävda sig kvalitetsmässigt och produceras till kostnader som kan mäta sig med utländska producenter. I detta sammanhang spelar produktiviteten en stor roll samt hur arbetskraftskostnaderna utvecklas. Ytterligare en faktor som spelar in är valutan. En högt värderad krona gör att svenska exportvaror blir dyrare i utlandet, men också att de varor vi importerar blir billigare. Alla dessa faktorer påverkar hur konkurrenskraftiga svenska produkter blir på en internationell marknad.

Se även: Världshandeln historiskt (data om världshandeln från år 1800 och framåt).