Förväntningarnas ekonomi visar vägen

Nyheterna om skuldkrisen fortsätter att pumpas ut i Sverige. Men vad har egentligen hänt i Sverige? Inte så mycket, men alla tror att något kommer att hända snart. Och det är dessa förväntningar som nu präglar den svenska ekonomin.

Förväntningarnas effekt på ekonomin har fått pris

Just det här med förväntningars effekter på människors handlade, och dess påverkan på ekonomin, handlar årets nobelpristagare Sargent och Sims forskning om. Orsak och verkan, politik och ekonomi. Vad händer vid förändringar av BNP, inflation och ränta? Dessa samband går i regel åt båda håll. Politiken påverkar ekonomin, men ekonomin påverkar också politiken.

Här är förväntningarna på framtiden centrala. Sims och Sargents forskning har handlat om att ta fram metoder för att identifiera orsak och verksam samt att visa på förväntningarnas roll. Nyttan med det är att man till större del kan förutsäga effekterna av olika åtgärder och händelser.

Förväntningar och kriser

Kriserna i Europa och USA har fått stora ekonomiska effekter. Detta går att utläsa i statistiken men att förstå exakt vad som beror på vad och varför är inte helt lätt. Kanske är det också därför som många privatpersoners agerande istället för att utgå från fakta styrs av deras förväntningar om framtiden. Magkänslan är ju en enklare indikator att tolka än de mer komplicerade finansiella - och ekonomiska systemen.

För även om vi i Sverige matas med nyheter om skuldkrisen i Europa och USA så har egentligen inte så mycket hänt just här. Men vad vi vet är att om det går dåligt för viktiga handelsländer så går det ofta dåligt för oss. Det är vad alla förväntar sig, frågan är bara när. Och vad vi gör med den informationen.

I väntan på krisen

Det finns ett antal sätt att försöka fånga upp tidiga tecken på förändringar i konjunkturläget. Några exempel är de index som bland annat mäter läget hos inköpschefer, exportansvariga samt den barometerindikator som låter företag och hushåll ge sin syn på det nuvarande ekonomiska läget samt vilka förväntningar de har om utvecklingen framöver.

Barometerindikatorn har ett genomsnitt på 100. Om indikatorn ligger över 100 är stämningsläget i ekonomin bättre än normalt och om den ligger under 100 är ekonomin svagare än normalt. De senaste siffrorna pekar på ökad pessimism.

Övriga index pekar också på en tro om att ekonomin kommer att gå sämre framöver.

Från Finansdepartementet och flertalet banker kommer prognoser som säger att ekonomin kommer att mattas av i år och bli riktigt problematisk nästa år. Men trots en viss avmattning i ekonomin har inte arbetsmarknaden påverkats ännu: arbetslösheten har inte ökat markant och sysselsättningen har inte minskat markant. Alltså, privatpersoners inkomst har ännu inte försämrats på något påfallande sätt. Trots det har konsumtionen gått ned och sparandet ökat.

Riksbanken har låtit räntan ligga kvar vilket också är en indikation på att även de förväntar sig kärvare tider. Börsen är väldigt skakig och har under 2011 fallit, den om någon är en förväntningsindikator. Exportföretagen har fortfarande inte drabbats i någon större grad, men har fått signaler på att efterfrågan utomlands nu kommer att minska.

Agerande utifrån förväntningar

Ok, så egentligen har inte så mycket hänt. Men många tror att det kommer att hända. Och därför händer en massa. Och allt detta påverkar den ekonomiska utvecklingen markant. Och detta är alltså innan den med all sannolikhet kommande minskningen av exporten har satt sina djupa spår i den svenska ekonomin.