Lönegolv riskerar att stänga ute arbetskraft

Det skiljer relativt lite i medianlön mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade personer i Sverige. Det som däremot varierar kraftigt är sysselsättningsgraden. Mycket tyder på att ett lönegolv stänger ute personer med lägre utbildningsnivå.

Lönegolv är ett uttryck som kanske främst för tankarna till länder med lagstiftade minimilöner. En fast nivå som lönerna inte ska kunna falla under. Sverige har ingen sådan lagstiftning utan nivån på de lägsta lönerna, ingångslönerna, sätts istället via kollektivavtalen. Det betyder dock inte att lönegolv som fenomen inte förekommer här. Tvärt om. Siffror från SCB visar att ett lönegolv får allt tydligare effekter på svensk arbetsmarknad. 

Produktivitet och lön

Produktivitet används ofta för att förklara olika lönenivåer och varför vissa personer anställs medan andra inte gör det. I teorin anställer arbetsgivare först när de tror att produktiviteten en person kan tillföra överstiger lönekostnaden. Exakt vilken produktivitet varje person har är i verkligheten är naturligtvis svårt att säga, särskilt innan personen fått jobbet.

I praktiken fungerar istället faktorer så som utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet som signaler för produktiviteten. Personer med högre utbildning och längre erfarenhet antas kunna utföra mer avancerat arbete snabbare och då även tillföra ett högre ekonomiskt värde. Ett högre ekonomiskt värde talar i sin tur för en högre lön. Ligger lönekostnaden över en persons förväntade produktivitet innebär det dock att personen troligen inte får jobbet. Att sätta höga ingångslöner riskerar med andra ord att göra personer med kortare utbildning och erfarenhet långvarigt arbetslösa då de inte når upp till produktiviteten som löneläget kräver. Den tänkta lägsta lönenivån, lönegolvet, har då istället blivit ett hinder till sysselsättning.

Liten skillnad mellan löner

I Sverige ligger lönerna idag nära varandra. Skillnaderna mellan höga och låga löner är rent av bland de lägsta i OECD. Det innebär i realiteten att löner inte varierar i någon högre utsträckning mellan olika produktivitets- och utbildningsnivåer.

För Sveriges del kan man konstatera att skillnader i utbildning i hög grad avspeglas i sysselsättning snarare än i lön. Ju högre utbildning desto större sannolikhet att du har ett jobb. Eller annorlunda uttryckt, ju lägre utbildning desto större risk att du inte har ett jobb. Sambandet kan man se genom att studera medianlön och sysselsättningsgrad givet utbildningsnivån bland de sysselsatta, vilket diagrammet här nedanför visar.

Under 2017 skiljde det omkring 1 100 kronor i medianlön mellan förgymnasialt- och gymnasialt utbildade personer, 20–64 år. Det som däremot skiljde sig markant åt mellan grupperna var sysselsättningsgraden. För personer med enbart förgymnasial utbildning låg sysselsättningsgraden på knappt 59 procent medan den för gymnasialt utbildade låg på nära 83 procent. En skillnad på omkring 24 procentenheter.

Tydligare skillnader idag

Över tid är det i just sysselsättningsgraden som man ser den främsta skillnaden mellan grupperna. Under perioden 2005-2017 har löneläget ökat i samtliga grupper, men sysselsättningsgraden har enbart ökat för de två grupperna med högre utbildningsnivå. För personer med förgymnasial utbildning har sysselsättningsgraden gått i motsatt riktning och minskat.

Att personer med lägre utbildning inte kommer in på arbetsmarknaden i lika hög grad som övriga grupper kan naturligtvis ha olika förklaringar. Det skulle kunna bero på gruppspecifika egenskaper kopplade till exempelvis hälsa och ålder som gör att personer i lägre grad söker jobb. Det skulle även kunna vara så att enklare arbetsuppgifter som tidigare sysselsatte gruppen effektiviserats bort och att kompetensen inte längre stämmer överens med arbetsmarknadens efterfrågan.

Kikar man närmare på hur många som söker arbete aktivt och då ingår som arbetslösa i arbetslöshetsstatistiken kan man se att utvecklingen är snarlik den för sysselsättningsgraden. Under perioden har arbetslösheten minskat i de högre utbildningsgrupperna medan arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade ökat relativt kraftigt, från en nivå om drygt 10 procent 2005 till nära 19 procent 2018.

Det innebär att nära var femte person som saknar gymnasieutbildning och vill ha ett jobb idag inte har ett jobb att gå till. Att arbetslösheten är högre och sysselsättningen lägre bland förgymnasialt utbildade personer än övriga grupper och att skillnaderna ökat över tid tyder på en obalans. Det skulle kunna vara så att produktiviteten bland dessa personer ligger under den nivå som de lägsta lönerna idag förutsätter och att en del av arbetskraften alltså hamnat under lönegolvet.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se