EU:s betydelse för svensk ekonomi

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995 och idag är vår ekonomi starkt beroende av utvecklingen på den inre marknaden. Idag sker över 60 procent av vår utrikeshandel med andra EU-länder och EU är också det viktigaste investeringsområdet för svenska företag.

Genom vårt medlemskap i EU är Sverige del av ett frihandelsområde som omfattar fler än 500 miljoner konsumenter. För ett förhållandevist litet och exportberoende land som Sverige är denna marknad väldigt betydelsefull vilket tydligt framgår av handelsstatistiken. Av vår totala export gick så mycket som 59 procent till EU år 2018 och av importen kom hela 70 procent från andra EU-länder.

Att enbart se till hur mycket vi handlar med övriga medlemsländer vore dock att underskatta EU:s betydelse. Sverige har också omfattande handelsrelationer med andra delar av världen – ett utbyte som gagnas av de frihandelsavtal som EU har förhandlat fram med cirka 70 länder utanför unionen. Det senaste tillskottet är avtalet med Japan, som bland annat kommer att ta bort 97 procent av de japanska tullarna på importvaror från EU. Utan EU hade Sverige behövt förhandla sådana avtal på egen hand och utsikterna att få till bra villkor hade då troligtvis varit väsentligt sämre eftersom vi saknar EU:s förhandlingstyngd.

Arbetstillfällen beroende av utrikeshandeln

Utrikeshandelns betydelse kan också mätas i arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden. Enligt uppskattningar från Svenskt Näringsliv är totalt omkring 1,3 miljoner jobb i Sverige relaterade till utrikeshandeln, antingen direkt eller genom de olika insatsvaror och tjänster som behövs för utrikeshandeln. Eftersom cirka 60 procent av utrikeshandeln sker med EU innebär det att i grova drag 800 000 jobb är relaterade till EU-handeln. En nedbrytning av siffrorna utifrån regional sysselsättningsstatistik visar att det handlar om tusentals arbetstillfällen i samtliga landsdelar (klicka på rubrikerna i tabellen nedan).

Utrikeshandelsberoende jobb

Uppskattningar av antalet utrikeshandelsberoende jobb år 2016

  • Utrikeshandelsberoende jobb, riket 1 321 000
    • Stockholms län 267 000
    • Uppsala län 35 000
    • Södermanlands län 40 000
    • Östergötlands län 61 000
    • Jönköpings län 74 000
    • Kronobergs län 30 000
    • Kalmar län 37 000
    • Gotlands län 5 000
    • Blekinge län 21 000
    • Skåne län 152 000
    • Hallands län 46 000
    • Västra Götalands län 240 000
    • Värmlands län 38 000
    • Örebro län 41 000
    • Västmanlands län 43 000
    • Dalarnas län 40 000
    • Gävleborgs län 39 000
    • Västernorrlands län 33 000
    • Jämtlands län 16 000
    • Västerbottens län 31 000
    • Norrbottens län 32 000
  • varav EU-handelsberoende 804 000
    • Stockholms län 165 000
    • Uppsala län 21 000
    • Södermanlands län 24 000
    • Östergötlands län 37 000
    • Jönköpings län 44 000
    • Kronobergs län 18 000
    • Kalmar län 22 000
    • Gotlands län 3 000
    • Blekinge län 13 000
    • Skåne län 91 000
    • Hallands län 28 000
    • Västra Götalands län 145 000
    • Värmlands län 23 000
    • Örebro län 28 000
    • Västmanlands län 26 000
    • Dalarnas län 24 000
    • Gävleborgs län 23 000
    • Västernorrlands län 20 000
    • Jämtlands län 9 000
    • Västerbottens län 20 000
    • Norrbottens län 20 000
Källa: Beräkningar av Svenskt Näringsliv

 

Företagande och investeringar

Ett annat arbetsmarknadsperspektiv ges i de undersökningar om utlandsägda företag som Tillväxtanalys årligen genomför. Den senaste undersökningen visar att utlandsägda företag sammanlagt har 670 000 anställda i Sverige. Av dessa är 406 000 anställda i företag från andra EU-länder, vilket motsvarar 13 procent av samtliga anställda inom näringslivet.

Den nära integrationen med EU märks också i att svenska företag har stora ägarintressen i andra medlemsländer. Under 2000-talet har svenska bolag ökat sina direktinvesteringar inom EU, det vill säga gjort etableringar eller köpt upp befintliga bolag. 2017 uppgick det bokförda värdet på dessa investeringar till 1 878 miljarder kronor. Detta gör EU till det viktigaste investeringsområdet för svenska företag. På motsvarande sätt svarar företag i andra EU-länder för merparten av direktinvesteringarna i Sverige. År 2017 uppgick värdet på dessa tillgångar till 2 239 miljarder kronor, vilket är mer än tre fjärdedelar av utlandets totala direktinvesteringstillgångar i Sverige.

Vad betyder EU för det ekonomiska välståndet?

En lite större frågeställning är hur viktigt EU är för vår ekonomiska tillväxt och vårt samlade välstånd. Detta är naturligtvis svårare att besvara helt entydigt eftersom sådana analyser av nödvändighet bygger på en rad antaganden. Bland annat råder det stor osäkerhet om vad alternativen till ett medlemskap skulle vara, något som inte minst britternas utträdesprocess har visat.

Oxford Economics räknar i en studie beställd av Stockholms handelskammare på ett scenario där Sverige skulle lämna EU utan ett nytt frihandelsavtal. Ett sådant scenario skulle, enligt studien, innebära att BNP blir 4 procent lägre på lång sikt. Detta motsvarar ett tapp på 235 miljarder kronor. Vidare skulle köpkraften för ett genomsnittligt svenskt hushåll försvagas med 16 600 kronor på årsbasis, mätt i 2017 års priser.

Långsiktiga effekter av ett hypotetiskt utträde

Jämfört med ett fortsatt medlemskap

Förändring, %Förändring, absoluta tal
BNPMiljoner SEK, 2017 års priser-4,0-235 300
KonsumtionMiljoner SEK, 2017 års priser-4,6-120 300
SysselsättningAntal-1,4-73 000
Konsumtion per hushållSEK, 2017 års priser-3,4-16 600
Offentliga utgifter per hushållSEK, 2017 års priser-3,6-11 900

Källa: Oxford Economics

Ett litet annat perspektiv ges i en studie från den amerikanska handelskammaren, AmCham. Där räknar man inte på ett utträde, utan på vad som hade hänt om EU:s inre marknad aldrig hade förverkligats. För svensk del skulle ett sådant scenario ha inneburit 1,5 procent lägre BNP per invånare.