Dikväveoxidutsläpp

Sveriges dikväveoxidutsläpp var år 2022 3 655 kt koldioxidekvivalenter. Drygt tre fjärdedelar kom från jordbruket. Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av dikväveoxid fallit med 24 procent. Den största minskningen kommer från industrin som fallit med 80 procent. 

Effekter av dikväveoxidutsläpp på klimatet

Dikväveoxid (N2O), mer känt som lustgas, bidrar till klimatförändringar genom att förstärka växthuseffekten. Även om den är mindre omskriven än koldioxid (CO2), har N2O en global uppvärmningspotential som är flerfaldigt starkare än CO2 på en 100-års skala. Dikväveoxid är också en långlivad gas i atmosfären, vilket innebär att dess värmefångande effekter kvarstår under långa perioder.

En ökad koncentration av dikväveoxid i atmosfären kan även förstärka uppvärmningen av jordytan, vilket i sin tur påverkar klimatsystemet. Dessutom bidrar N2O till nedbrytningen av ozon i stratosfären, vilket är avgörande för att skydda jorden från skadlig ultraviolett strålning.

Effekter av dikväveoxidutsläpp på miljön

På miljöfronten har dikväveoxidutsläpp en rad indirekta effekter. De bidrar till försurningen av ekosystem genom nederbörd, vilket kan påverka vattenkvaliteten och leda till övergödning av vattenmiljöer. Detta fenomen, känt som eutrofiering, leder till ökad algblomning som kan orsaka syrebrist och negativt påverka vattenlevande organismer.

På land kan ökade N2O-nivåer från jordbruk och andra källor påverka markens näringscykler och därmed ekosystemens hälsa och biologiska mångfald. Genom att påverka jordens kvävecykel kan dikväveoxidutsläpp även förändra växtsamhällen och minska markens produktivitet.