Skapar företagsstöd tillväxt?

Runt 30 miljarder kronor, drygt 3 procent av statsbudgeten, betalas årligen ut som företagsstöd. Trots att det inte är några ringa summor saknas gedigna utvärderingar av effekterna av stödpolitiken.

Aktiv stödpolitik har funnits länge i Sverige och med skiftande inriktning. Från protektionistiskt stöd till nödåtgärder under strukturomvandlingar. Idag är aktiva statliga företagsstöd mer inriktade på att främja innovation, tillväxt och sysselsättning. Det som också utmärker dagens system är att det finns en myriad av aktörer som ansvarar för de olika stöden och att det råder brist på utvärderingar. 

Hur stora är beloppen?

Bland de runt 30 miljarder som betalas ut direkt till företag finns transfereringar som inte alla skulle betrakta som företagsstöd. Ett exempel är Arbetsförmedlingens anställningsstöd som uppgår till dryga miljarden. Totalt sett står Arbetsförmedlingen för knappt 11 procent av de utbetalade stöden. Å andra sidan är inte kostnaderna för administrationen inräknade. Inte heller vissa krisåtgärder eller det statliga riskkapitalet är inräknat.

Många inblandade aktörer med skiftande målbeskrivningar gör det givetvis svårt att uttala sig om företagsstöd generellt. Utvärderingar av specifika stödprogram har dock visat att effekterna är måttliga. Följande citat är hämtat från en utvärdering av Vinnovas stödprogram VINN NU och Forska och Väx:

Analysen indikerar inga statistiskt säkerställda positiva effekter av stöden på antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare; varken under programmens löptid eller efter det att stöden avslutats. Den enda positiva effekten är att stödföretag med högst sex anställda, efter stödprogrammets avslut, uppvisat cirka 20 procents försäljningsökning. För större företag finns det ingen effekt på försäljning.

Sammanfattningsvis ger resultaten inga stöd för att de två programmen till innovationsbenägna små – och medelstora bolag hitintills har haft de önskade effekterna under den studerade tidsperioden (2006–2010) jämfört med den kontrafaktiska gruppen.

Källa:Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag – en kontrafaktisk effektutvärdering

 

Om den enda positiva effekten – en ökad omsättning för vissa företag – är stor nog att motivera kostnaderna för stödprogrammet är givetvis den relevanta frågan. Resurserna skulle alternativt kunna användas till generella förbättringar av företagsklimatet, minskad regelbörda eller lägre skatter som gynnar företagande i stort. 30 miljarder motsvarar en fjärdedel av bolagsskatten eller hela kapitalinkomstskatten netto. Det är helt enkelt mycket pengar som vi pratar för lite om.