Betygsskillnaderna borde vara större

Enligt Skolverket riskerar elever med samma kunskapsnivå att få olika betyg beroende på vilken skola de går på. Om bedömningarna vore mer likvärdiga skulle betygsskillnader mellan skolorna varit betydligt större än de är idag.

Elever med samma kunskapsnivå riskerar att få olika betyg beroende på vilken skola de går. Det framkommer i en rapport från Skolverket som jämfört elevers resultatnationella proven med betygen i årskurs nio under åren 2013–2015. Man konstaterar att det förekommer betydande skillnader i betygssättning mellan olika skolor och att vissa är mer generösa än andra.

Det som visar sig ligga bakom en stor del av skillnaderna i betygsättning är skolornas generella prestationsnivå. Skolverket kallar fenomenet för relativ betygsättning.

Relativ betygsättning känner många säkert igen som ett äldre betygsättningssystem där ett visst antal betyg på varje nivå skulle fördelas mellan eleverna i klassen. Dagens betygssystem är inte begränsat på detta sätt, men Skolverkets rapport visar att bedömningen trots det influeras av den generella kunskapsnivån på skolan. Elever som går på skolor med många högpresterande elever har exempelvis svårare att få högre betyg i förhållande till resultatet på de nationella proven än vad elever i lågpresterande skolor har.

Att den relativa betygsättningen har en återhållande effekt på högpresterande skolor innebär att betygsskillnaderna egentligen borde vara större än de är idag. Enligt rapporten skulle betygsskillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor öka med omkring 80 procent om det inte vore för den relativa betygsättningen.

Små skillnader mellan olika elevgrupper och huvudmän

Samma rapport har undersökt betygsskillnader efter fler faktorer men konstaterar att varken elevgruppstillhörighet eller huvudmannaskap kan förklara skillnader i betygsättning i lika hög grad som skolors prestationsnivå. Det konstateras att elever på friskolor gynnas jämfört elever på kommunala skolor men enligt Skolverket är ”betygssättningen mellan huvudmän långt ifrån det största problemet när det gäller likvärdig betygssättning”. Inte heller har faktorer som kön, härkomst och socioekonomisk bakgrund någon betydande effekt. Ingen elevgrupp är direkt gynnad eller missgynnad i betygsättningen, vilket naturligtvis är ett mycket positivt resultat.

Ur ett likvärdighetsperspektiv är dock den relativa betygsättningen problematisk. Betygen från grundskolan är det som sätter grunden för fortsatta studier och yrkesval längre fram i livet. Att alla elever har lika möjligheter att kvalificera sig till utbildningar ses idag antagligen som en självklarhet. Skolverket konstaterar att systemförändringar och mer gemensamma tolkningsgrunder antagligen skulle motverka fenomenet. Skillnaderna mellan skolornas resultat skulle då troligen öka, men bedömningen av elevers kunskap skulle samtidigt bli mer rättvisande.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se