Europeiska centralbanken

Den europeiska centralbanken (ECB) har funnits sedan år 1998 och är centralbank för alla länder som är anslutna till eurosamarbetet. Deras huvudsakliga uppgifter är att förvalta euron och att ansvara för euroområdets gemensamma penningpolitik. ECB:s styrränta uppgår till 4 procent. ECB spelar också en viktig roll i den gemensamma tillsynen av europeiska banker.

euroområdet bestäms den huvudsakliga penningpolitiken av ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Tillsammans utgör de Eurosystemet. Euroländerna har däremot fortfarande kvar sina nationella centralbanker, vilka är med och genomför penningpolitikenECB:s huvudsakliga uppgift är att  upprätthålla prisstabilitet. De har ett inflationsmål på 2 procent och styrräntan är deras främsta verktyg för att uppnå detta. I praktiken förfogar ECB över tre olika styrräntor. Den huvusakliga är räntan på inlåningsfaciliteten, det vill säga den ränta som bankerna erhåller för sin dagsinlåning hos ECB. De andra två styrräntorna är räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på utlåningsfaciliteten.  Det är de räntor som bankerna betalar när de lånar pengar från ECB under en vecka respektive över natten. I likhet med många andra centralbanker har ECB fört en åtstramande penningpolitik sedan början på år 2022. I oktober förra året beslutade dock ECB att lämna styrräntorna oförändrade. Den viktigaste räntan ECB - dagsinlåningsräntan -  ligger i sedan dess på 4 procent.

ECB ansvarar också för att förvalta euron och styr penningmängden. I praktiken innebär det att ECB styr den mängden euro som är i omlopp. Därutöver ingår ECB i den gemensamma tillsynsmekanismen för banktillsyn och den gemensamma resolutionsmekanismen. Det här är de två byggstenarna inom den europeiska bankunionen som syftar till att säkerställa att de europeiska banksystemet är säkert och sunt. Samtliga euroländer ingår per automatik i det här samarbetet. EU-länder som inte har antagit euron som sin valuta kan besluta sig för att delta. Bulgarien har valt att göra detta och deltar sedan år 2020 i det gemensamma tillsynsarbetet. 

Vilken relation har Sverige till ECB?
Sverige har inte euro och har därmed inte ECB som centralbank. Däremot är Sverige, via Riksbanken, medlem i vad som kallas det europeiska centralbankssystemet (ECBS). I ESBC finns centralbankerna från samtliga EU-medlemsländer representerade. Deltagandet i ECBS syftar bland annat till att underlätta ett inträde i Eurosystemet om och när detta blir aktuellt. Sverige samarbetar också med ECB i frågor som rör tillsynen av svenska banker som har gränsöverskridande verksamhet i andra Euroländer och för Europeiska banker som bedriver verksamhet i Sverige .