Vad är bankskatt?

I december 2021 röstade riksdagen igenom ett förslag till en ny skatt som ska tas ut på stora kreditinstitut. Skatten började gälla den 1 januari 2022. Ibland kallas den för "riskskatt för kreditinstitut" eftersom den motiveras som en kompensation för de kostnader som kan drabba samhället om det uppstår en finanskris. Många bedömare tror att en konsekvens av skatten kommer att bli högre räntor till hushåll och företag som är kunder till bankerna.

Bankskatten gäller för kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder kronor för 2022, men gränsvärdet justeras årligen. Om det gäller ett utländskt kreditinstitut räknas bara skulderna som hör till den svenska delen av verksamheten. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023. Den beräknas inbringa 5 miljarder kronor till statskassan under 2022 och därefter 6 miljarder kronor årligen.

När riksdagen röstade igenom förslaget var det dock under förutsättningen att vissa delar skulle ses över genom så kallade tillkännagivanden, som innebär att nya förslag och utredningar om vissa undantag och tillägg ska göras. Det gäller bland annat att hitta en lösning som innebär att det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest kan undantas från lagen, vilket ska börja gälla senast 1 januari 2023. Det gäller också att hitta ett sätt att se till att lagen inte drabbar lokalt förankrade banker och att regeringen bör säkerställa att utländska banker inte gynnas av lagen på bekostnad av svenska banker.

Med de gränsvärden som gäller för 2022 blir det endast ett fåtal banker som drabbas av skatten. Men fler banker kan drabbas i framtiden beroende på hur gränsvärdena sätts. En risk som Skatteutskottet pekade på var att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå bankskatten.