Skatten mer progressiv idag än för 25 år sedan

Inkomstskatten på arbetsinkomster är mer progressiv idag än den var efter skattereformen 1990/91. Skatten på låga löner har sänkts samtidigt som höga löner idag träffas av både värnskatt och avtrappat jobbskatteavdrag.

Inkomstskatten är mer progressiv idag än den var 1991, det vill säga precis efter det att Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet kom överens om att reformera skattesystemet. Tydligast framgår detta om man tittar på hur marginalskattetrappan såg ut 1991 och jämför med dagens situation.

För att en sådan jämförelse ska bli rättvisande måste man dock ta hänsyn till de pris- och inkomstökningar vi haft under dessa år. Detta görs enklast genom att man använder samma prisbasbelopp och samma skiktgränser. Samma prisbasbelopp innebär att man tar hänsyn till inflationen och samma skiktgränser gör att man också väger in den allmänna inkomstutvecklingen, det vill säga att reallönerna har stigit sedan 1991.


Diagrammet visar då att marginalskatten år 2016 (blå linje) är lägre för årsinkomster under 360 000 kronor jämfört med 1991. Detta beror på att grundavdraget är större idag och givetvis också på att vi sedan år 2007 har ett jobbskatteavdrag.

På arbetsinkomster över 360 000 kronor är marginalskatten istället högre än den var 1991. En del av detta förklaras av att kommunalskattesatserna har stigit sedan dess. Den stora skillnaden är dock att vi idag har två ytterligare pucklar högre upp i inkomstskalan. Först är det avtrappningen av jobbskatteavdraget som höjer marginalskatten med tre procentenheter vid en årsinkomst omkring 600 000 kronor. Därefter är det värnskatten som höjer den med ytterligare 5 procentenheter.

Kontentan av denna jämförelse är att tyngdpunkten i beskattningen av arbetsinkomster har flyttat högre upp i inkomstskalan. Marginalskatten stegras brantare idag än för 25 år sedan –  inkomstskatten har blivit mer progressiv. Detta konstaterande kan eventuellt ge lite perspektiv till dagens skattedebatt, som ibland verkar utgå från att inkomstskatten framför allt blivit mer gynnsam för personer med höga löner. 

 

Fakta om skiktgränser och brytpunkter

Skiktgräns – Skiktgränserna anger vid vilken beskattningsbar inkomst man börjar betala statlig inkomstskatt. År 2016 ligger den lägre skiktgränsen vid en årsinkomst på 430 200 kronor. Det är då man börjar betala 20 procent i statlig inkomstskatt. Den övre skiktgränsen, då den statliga inkomstskatten ökar till 25 procent (värnskatten), ligger på 625 800 kronor.

Brytpunkt – Lägger man till grundavdraget till skiktgränserna får man fram brytpunkterna. Dessa anger också gränserna för när man börjar betala statlig inkomstskatt, men istället för att relatera detta gentemot den beskattningsbara inkomsten relaterar man det mot den faktiska årsinkomsten. För personer födda 1951 eller senare uppgår den nedre brytpunkten år 2016 till 443 200 kronor och den övre till 638 800 kronor. För äldre personer ligger brytpunkterna något högre eftersom alla födda 1950 eller tidigare får ett högre grundavdrag.

Skiktgränser kan höja skatten – Skiktgränserna ska normalt sett höjas med inflationstakten plus två procentenheter varje år. Detta för att avspegla den allmänna inkomstutvecklingen. Ibland har dock olika regeringar valt att frångå denna princip och antingen höjt skiktgränserna mer eller mindre. Detta innebär då en form av skattesänkning eller höjning. I år skedde en sådan skattehöjning då regeringen lät den nedre skiktgränsen ligga kvar på föregående års nivå. Även 2017 och 2018 har regeringen aviserat att skiktgränserna (både den nedre och den övre) ska höjas i lägre takt än normal (se budget). Istället för inflationen plus två procentenheter ska de höjas med inflationen plus en procentenhet.