Företagskonkurser

Ett företag eller en person kan försättas i konkurs om skulderna inte kan betalas. Om de ekonomiska problemen bedöms vara kortsiktiga kan man istället ansöka om företagsrekonstruktion. Man kan likna detta vid arbetsmarknaden där varsel om uppsägning måste lämnas om en arbetsgivare planerar att säga upp mer än fem tjänster. Varsel behöver inte leda till uppsägning, på samma sätt som företagsrekonstruktion inte behöver leda till konkurs. Faktiska konkurser kan här liknas vid uppsägningar och stigande arbetslöshet. När konjunkturen viker är konkurser alltså inte bara en indikator utan också ett mått på utfall.

Under helåret 2022 försattes 7 299 företag i konkurs, vilket var ungefär 6 procent färre än 2021. Det är också mycket färre än under början av 90-talet då Sverige genomled en djup ekonomisk kris. Därefter minskade gradvis konkurserna under ett antal år, ner till mer normala nivåer igen. Under 2000-talet har sedan uppgångar tillfälligt skett i samband med konjunkturnedgångar. I diagrammet ovan syns sådana toppar vid IT-kraschen i början av 00-talet, vid finanskrisen i slutet på samma årtionde och i samband med eurokrisen 2012-2013.

Antalet konkurser samvarierar med antalet anställda i företag som gått i konkurs. Under kriser tenderar dock antalet anställda att stiga mycket fortare än antalet företag. Detta beror på att en mängd mindre företag försätts i konkurs varje år, vilket späder ut antalet konkurser under krisår. Att större företag försätts i konkurs har större påverkan på samhällsekonomin, vilket gör att antalet anställda kan vara en bättre variabel att följa under kristider.