Utbildningskostnader - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre kostnader per elev på både grundskole-, gymnasie- och högskolenivå än genomsnitten i OECD. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder. Mätt som andel av BNP varierar de totala kostnaderna för utbildning mellan tre och sju procent inom OECD.

Investeringar i utbildningssektorn är viktiga för att bland annat skapa ekonomisk tillväxt, öka produktiviteten och för att minska sociala ojämlikheter i samhället. I diagrammet ovan visas totala kostnader per elev i årskurs 1-6 bland länderna i OECD. Nästan alla länder har obligatorisk grundskola men det är stora skillnader mellan de länder som investerar mest och de länder som investerar minst. Under 2015 spenderade Luxemburg och Norge mest per elev i årskurs 1-6 medan Mexiko placerade sig längst ned bland de jämförda länderna. Sverige placerade sig en bra bit över genomsnittet i OECD.

Rikare länder har ofta större möjligheter att investera i utbildning sett till kostnad per elev. Ser man till länders totala investeringar i utbildningsväsendet, mätt som andel av BNP, blir bilden något annorlunda. Som du kan se i det mindre diagrammet placerar sig Sverige och de nordiska länderna fortfarande över snittet i OECD, men även vissa fattigare länder som exempelvis Mexiko placerar sig också betydligt högre upp i fördelningen. Måttet ger en bild av hur länder prioriterar utbildning i förhållande till andra områden, men ska användas med försiktighet. Ländernas tillväxt och totala BNP kan variera mellan åren vilket påverkar den totala andelen även om satsningarna totalt sett är de samma.

Länder har olika utbildningssystem och syn på hur långt skolans åtaganden ska sträcka sig vilket givetvis också har betydelse för utbildningskostnaderna. Faktorer så som hur många barn och ungdomar som är i skolåldern, klasstorlekar och kringkostnader utöver kärnuppgifterna, till exempel kostnader för skolluncher, har naturligtvis betydelse för de totala utbildningskostnaderna. Likaså påverkar löneläget bland lärarna och hur höga de sociala avgifterna är. Genomsnittskostnaden per elev kan också variera inom länderna. Lokalkostnader och lönelägen kan exempelvis skilja sig mellan storstad och landsbygd.

I takt med att allt fler väljer att genomgå gymnasie- och universitetsutbildningar har utgifterna för utbildning också ökat över tid. Utbildningskostnaderna per elev tenderar att öka ju högre upp i utbildningsnivå man kommer. Sverige spenderar mer än genomsnittet i OECD oavsett studienivå. Vi spenderar också betydligt mycket mer på högskolestudier än många andra länder. Det har bland annat att göra med att vi har hög grad av forskning- och utvecklingssatsningar på universiteten.

Kostnad för utbildning per elev och utbildningsnivå

Årliga kostnader per elev efter utbildningsnivå, köpkraftkorregerad USD 2015

Årskurs 1-610 8538 631
Årskurs 7-911 4939 941
Gymnasiet11 33110 196
Högskola/universitet24 41715 656
Källa: OECD, Education at a Glance 2018