Utbildningskostnader - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre utbildningskostnader än genomsnittet för OECD i förhållande till BNP. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder. Mätt som andel av BNP varierar de totala kostnaderna för utbildning mellan tre och sju procent inom OECD.

En väl fungerande utbildningssektor är avgörande för ett lands utveckling. Genom ett utbildningssystem skapas förutsättningar för ett jämlikt samhälle men också avgörande saker som produktivitetsutveckling då befolkningen får möjligheter att skaffa sig kunskaper som ökar produktiviteten i landet och på så vis gynnar samhället i stort.

Rikare länder har ofta större möjligheter att investera i utbildning sett till kostnad per elev. Ser man till länders totala investeringar i utbildningsväsendet, mätt som andel av BNP, blir bilden något annorlunda. Som du kan se i det mindre diagrammet placerar sig Sverige och de nordiska länderna fortfarande över snittet i OECD, men även länder som Mexiko placerar sig också betydligt högre upp i fördelningen jämfört med diagrammet över de totala kostnaderna. Måttet ger en bild av hur länder prioriterar utbildning i förhållande till andra områden, men ska användas med försiktighet. Ländernas tillväxt och totala BNP kan variera mellan åren vilket påverkar den totala andelen även om satsningarna totalt sett är de samma.

Länder har olika utbildningssystem och syn på hur långt skolans åtaganden ska sträcka sig vilket givetvis också har betydelse för utbildningskostnaderna. Faktorer så som hur många barn och ungdomar som är i skolåldern, klasstorlekar och kringkostnader utöver kärnuppgifterna, till exempel kostnader för skolluncher, har naturligtvis betydelse för de totala utbildningskostnaderna. Likaså påverkar löneläget bland lärarna och hur höga de sociala avgifterna är.