Höstbudgeten – Historiskt stor men samtidigt enorm åtstramning

I måndags presenterade regeringen budgeten för 2021 och finansministern beskrev den som en ”historiskt stor budget”. Samtidigt är budgeten den största åtstramningen sedan millennieskiftet, jämfört med föregående år. Tidsbegränsade reformer under 2020 gör årets budget historiskt svårtolkad.

I måndags presenterades budgeten med satsningar på 105 miljarder, varav 30 i skattesänkningar och 75 i utgiftshöjningar. Med satsningar menas hur mycket stimulanser som tillförs jämfört med om regeringen inte aktivt fattat några beslut. Bland reformerna var de flesta redan kända sedan tidigare, såsom sänkt arbetsgivaravgift för unga, fortsatt höjd a-kassa och ytterligare statsbidrag till kommuner och regioner. Totalsiffran för årets satsningar landade på 105 miljarder kronor. 

Höstbudget 2021

Miljarder kronor
Utgiftsökningar75
Skatteförändringar30
Påverkan finansiellt sparande105
LADDA NER
Källa: Budgetpropositionen för 2021

Årets budget framstår här som expansiv med stora nya satsningar. Så enkelt är det dock inte riktigt i år. Satsningarna beräknas jämfört med alternativet; att inte fatta några nya beslut. Jämfört med föregående år ser bilden dock annorlunda ut. 2020 var ett mycket speciellt år fullt av tidsbegränsade stimulanser. Eftersom majoriteten av dessa löper ut utan att aktiva beslut krävs så finns de inte med i beräkningarna.

Exempel på satsningar

I budgeten för 2021 presenterades den sänkta arbetsgivaravgiften för unga som en satsning på 7,5 miljarder under 2021. Redan under 2020 reducerades dock arbetsgivaravgifterna med hela 33 miljarder kronor, mellan den 1 mars och 30:e juni. I jämförelse med föregående år är därför satsningen inte ens en satsning utan snarare en besparing på 26 miljarder kronor. Trots att arbetsgivaravgiften för unga sänks kommer de indirekta skatterna på arbete totalt sett att öka under 2021 i jämförelse med föregående år.

Samma resonemang går att göra för korttidspermitteringarna som löper ut vid årsskiftet. Eftersom inget aktivt beslut behövs kommer det att innebära en automatisk besparing på 43 miljarder kronor jämfört med 2020 när dessa löper ut den sista december. Så gäller även för majoriteten av de vidtagna krisåtgärderna under coronakrisen, som totalt uppgick till 193 miljarder kronor.

Vidtagna och föreslagna åtgärder för 2020 till följd av virusutbrottet

Nuvarande bedömning av budgetpåverkan, miljarder kornor

Miljarder kronor
Korttidspermittering 43
Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, brutto 33
Generella statsbidrag 21
Sjuklöneansvar 19
Omställningsstöd 14
Trygghet och omställning 13
Extraordinära kostnader kommunsektorn 10
Karensavdrag, slopat sjukintyg och smittbärarpenning 8
Testning och smittspårning 7
Ersättning till riskgrupper 6
Omställningsstöd enskild näringsverksamhet 4
Idrott och kultur 4
Tillskott för kollektivtrafik 3
Stöd till hyror 2
Infrastruktur 2
Luft- och Sjöfartsverket 1
Ökat bostadsbidrag för barnfamiljer 1
Mediestöd 1
Traumastöd 1
Övrigt 2
Totalt 193
LADDA NER
Källa: Budgetpropositionen för 2021

Årets budget är således expansiv om man jämför med att inga förändringar skulle ha presenterats. Samtidigt kan den även tolkas som motsatsen, det vill säga kontraktiv, jämfört med 2020. Bägge dessa påståenden kan paradoxalt nog vara sanna samtidigt. Det följer av att tidsbestämda satsningar inte kräver aktiva beslut för att avlutas och då kan nya satsningar presenteras utan att mer medel skjuts till jämfört med föregående år.

Finansiellt sparande

Ett annat sätt att bedöma hur expansiv en budget är jämfört med tidigare år är att studera det finansiella sparandet och hur detta förändras. Det finansiella sparandet visar skillnaden mellan den offentliga sektorns intäkter och utgifter. När värdet är negativt är utgifterna större än intäkterna.

I diagrammet nedan visas det finansiella sparandet. Kurvan visar det finansiella sparandet och staplarna visar förändringen jämfört med föregående år. Under 2021 kommer sparandet att vara negativt, vilket innebär att utgifterna är större än intäkterna och finanspolitiken är fortsatt expansiv. Jämfört med 2020 kommer dock det finansiella sparandet att förstärks med två procentenheter. I relation till föregående år är budgeten alltså mindre expansiv. Faktum är att vi får gå tillbaka till år 2000 för att hitta en budget där det finansiella sparandet förstärks lika mycket i förhållande till BNP som det väntas göra under 2021.

Detta bör inte heller vara särskilt överraskande eftersom finanspolitiken var mer expansiv under 2020 än under något enskilt år sedan 1993. Med andra ord låg det finansiella sparandet på en lägre nivå än det gjort sedan 90-tals krisen. Att i årets budget försöka toppa det, samtidigt som ekonomin fungerar betydligt bättre än under våren 2020 vore iögonfallande, minst sagt.

Således är årets budget expansiv, men mindre expansiv än under 2020. Satsningarna som finansministern presenterade är stora jämfört med om ingenting gjorts, men samtidigt betydligt mindre än de satsningar som gjordes under 2020. Budgeten för 2021 är historiskt stor och samtidigt en historisk åtstramning.

Innehållet viktigare än rubrikerna

Det är viktigt hur en budget beskrivs och i framtiden kommer det antagligen bli allt viktigare att hålla reda på tidsbestämda reformer. På sista raden är det dock innehållet som en budget ska bedömas på, inte rubriksättningar om satsningar eller besparingar. I år är det särskilt viktigt att fundera över hur budgeten kommer att stimulera de privata investeringarna. I spåren av coronakrisen bedömer regeringen att näringslivets fasta bruttoinvesteringar faller med 12,3 procent under 2020. Detta efter att utvecklats svagt under både 2018 och 2019. Att få fart på investeringarna är något av det viktigaste för att uppnå välståndsökningar i framtiden.

 

Hela budgeten hittar du här