Senast uppdaterad: 2021-04-30
Publicerad: 2021-04-30
PISA mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sveriges resultat var som högst under år 2000 då mätningen först började och sjönk sedan successivt fram till 2012. Därefter vände resultaten uppåt i samtliga tre ämnen under 2015 och i senaste årets mätning fortsatte den positiva utvecklingen. Sverige placerar sig under 2018 på en elfte plats bland de 36 OECD-länder med fullständiga resultat.
Riksrevisionen riktade kritik mot 2018 års genomförande av PISA undersökningen. Ungdomar som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 hade gått för länge i svensk skola för att undantas enligt reglerna. Trots detta undantogs ett stort antal elever från att delta och Riksrevisionen konstaterar att detta skedde på delvis felaktiga grunder. 2018 års resultat bör därför tolkas med viss försiktighet. Du kan läsa mer om kritiken från Riksrevisionen här.
Matematikdelen i PISA testar elevernas förmåga att tillämpa matte för att lösa problem som de kan tänkas möta i sitt dagliga liv. Läsförståelsen testar elevernas förmåga att söka information och att reflektera över, tolka och bedöma olika texter. I naturvetenskap testas eleverna i att använda och förstå naturvetenskapliga teorier, modeller och begrepp. Likaså mäts elevernas förmåga att tolka, bedöma och kommentera texter med naturvetenskapligt innehåll. Inom samtliga tre områden ligger Sverige över genomsnittet.
Även om de tre områdena inte täcker allt som skolan har i uppgift att lära ut bedöms delarna vara viktiga för att tillgodogöra sig ytterligare information. Därför kan resultaten ses som ett mått på hur väl rustade 15-åringar är att möta framtiden.
Vanligtvis genomförs PISA var tredje år. Till följd av senaste årets coronapandemi har undersökningen för 2021 dock senarelagts och väntas genomföras först under 2022.
Senast uppdaterad: 2021-04-30
Publicerad: 2021-04-30
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.