Ekonomisk standard en spegling av arbetsmarknaden

Sverige har EU:s lägsta grad av absolut fattigdom, knappt en procent av befolkningen. Sett till ekonomisk standard är skillnaden mellan inrikes födda och födda utanför EU dock stor. Gapet mellan grupperna är bland de största i EU

Uppdaterad 2018-08-30. Tidigare benämndes personer födda utanför EU felaktivgt som utomeuropeiskt födda, detta har nu återgärdats.

Sverige har EU:s lägsta absoluta fattigdom, knappt en procent av befolkningen hamnar under gränsen. Det som sticker ut i internationell jämförelse är inte heller graden relativt fattiga, där vi hamnar kring genomsnittet i EU. Det är när man mäter skillnaden mellan inrikes födda och personer födda utanför EU som Sverige drar ifrån. Nära tre gånger så stor andel födda utanför EU som inrikes födda hamnade under gränsen för relativ fattigdom år 2016 och ansågs leva med låg ekonomisk standard. Det är ett av de största gapen i EU.

Fattigdom som mått

Att mäta fattigdom mellan olika länder kan vara en knepig uppgift. Dels har länder olika inkomstnivåer och olika levnadsstandard, men antagligen också olika syn på vad det innebär att vara fattig.

Den absoluta fattigdomen uppskattar den materiella standarden efter fasta kriterier som är lika för alla länder. Sverige har, enligt detta mått, lägst fattigdom i Europa. Att leva i ett av världens rikaste länder innebär att de flesta har det bra ställt jämfört standarden i fattigare länder.

Ett annat mått som ofta används i internationella jämförelser är den relativa fattigdomen. Det man mäter då är andelen som har en disponibel inkomst lägre än 60 procent av den disponibla medianinkomsten i landet. Det betyder att den exakta nivån för relativ fattigdom beror på inkomstläget i landet man mäter i. Ett land med hög disponibel inkomst får även en högre fattigdomsgräns.

Det innebär naturligtvis att måttet blir något trubbigt när det kommer till att jämföra vad det innebär att vara relativt fattig mellan länder. 60 procent av medianinkomsten i Bulgarien är till exempel betydligt läge än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Hamnar man under gränsen kommer man räknas som relativt fattig i statistiken, men levnadsstandarden kan skilja sig markant åt beroende på i vilket land man lever. Måttet i sig säger alltså lite om hur fattig den relativt fattiga är, men genom att följa måttet över tid kan säga något om utvecklingen i ett specifikt land.

12 000 kronor i disponibel inkomst

I Sverige var gränsen för relativt fattigdom år 2016 en disponibel inkomst under 12 000 kronor för ett singelhushåll. Eller knappt 30 000 kronor för en familj med två vuxna och två barn. Det är en nivå som många studenter och pensionärer redan hamnar under då både studiemedlen och garantipensionen är lägre. Den relativa fattigdomen är också högre i dessa åldersspann men siffror över andra delar av samhället tyder på att problemet är större än att unga väljer att studera och att andelen som går i pension ökar.

 

Ser man till den relativa fattigdomen bland personer över 18 år räknades omkring 16 procent som relativt fattiga i Sverige år 2016. Andelen var betydligt högre bland personer som saknade gymnasial utbildning, omkring 26 procent, och var som högst bland personer födda i länder utanför EU, där drygt 36 procent ansågs leva med låg ekonomisk standard.

Den relativa fattigdomen var under 2016 alltså mer en dubbelt så hög bland personer födda utanför EU som bland den genomsnittliga befolkningen över 18 år. Gapet till de inrikes födda, där andelen uppgick till 12 procent, är bland det största i EU. Utan att jämföra hur mycket inkomst man faktiskt har i länderna antyder värdet att Sverige har lyckats sämre med att inkludera personer med låg utbildning och födda utanför EU på arbetsmarknaden än andra länder.

Följer man den relativa fattigdomen över tid kan man också se att det är just bland de födda utanför EU och personer med låg utbildning som andelen relativt fattiga har ökat. Att det ser ut så är naturligtvis mycket problematiskt men egentligen inte särskilt förvånande. Det är snarare en spegling av läget på den svenska arbetsmarknaden idag. Personer som saknar gymnasial utbildning och flyktinginvandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det blir extra tydligt när man studerar utvecklingen av inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Andelen utomeuropeiskt födda har ökat markant under de senaste åren och utgör nu 48 procent av de öppet arbetslösa och inskrivna i program. Får man inte jobb är det svårt att få en ökad inkomst och förändra sin situation i Sverige idag.