Skattetryck - internationellt

Under 2000-talets första decennium tenderade skattetrycket i Sverige att sjunka. Därefter planade det ut för att sedan åter öka något efter 2014. Idag ligger vi cirka åtta procentenheter över OECD-genomsnittet.

År 2021 hade Sverige det sjätte högsta skattetrycket av OECD-länderna. Jämfört med perioden före finans- och eurokrisen har ett par länder passerat oss i listan. Det beror på att flera länder har varit tvungna att höja skatterna för att sanera sina offentliga finanser i krisens kölvatten. 

Mellan 2008 och 2021 har skattetrycket ökat mest i Grekland, Slovakien och Sydkorea. De tre OECD-länder som under samma period uppvisar de största minskningarna i skattetryck är Irland, Ungern och Belgien.

Trots att skattetrycket totalt sett har sjunkit något i Sverige under 2000-talet ligger vi fortfarande högt internationellt sett. Till exempel uppgår det genomsnittliga skattetrycket i OECD till 34,1 procent vilket är drygt åtta procentenheter lägre än det svenska. Avståndet mellan USA:s och Sveriges skattetryck är ännu större: nära 16 procentenheter.

Skattetrycket, eller skattekvoten, beräknas som kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Ett skatteuttag på 400 miljarder och en BNP på 1 000 miljarder ger till exempel ett skattetryck på 40 procent. Även om skatteintäkterna inte skulle minska från ett år till ett annat kan alltså skattetrycket ändå sjunka om BNP-tillväxten är positiv.