Varför förlorar vissa kommuner på att fler arbetar?

Under 2023 fördelar det kommunala utjämningssystemet cirka 178 miljarder kronor. Av dessa går cirka 165 miljarder till kommuner och regioner som bidrag och 13 miljarder betalas av kommuner och regioner i avgifter. Det kommunala utjämningssystemet utgör cirka 17% av kommunernas totala intäkter och är på så vis en betydande inkomstkälla. Inkomstutjämningen är ett sätt att minska ojämlikheter mellan kommuner och grundar sig i kommunens skattekraft. En låg skattekraft gör att kommunen erhåller ett bidrag och en högre skattekraft gör att kommunen istället får betala en avgift.

Det kommunala utjämningssystemet tjänar på så vis ett viktigt syfte eftersom kommuner annars skulle ha incitament till att tävla i att öka skattekraften genom att exempelvis locka till sig högkvalificerad arbetskraft och så vidare. Som diagrammet ovan visar skapar systemet även andra effekter. Det som diagrammet visar är vad som händer när skattekraften ökar i några av Sveriges kommuner. För Österåker innebär exempelvis hundra kronor mer i skatteintäkter att kommunen behöver betala nästan 113 kronor till det kommunala utjämningssystemet. På så vis förlorar faktiskt kommunens invånare på att de ökar sina inkomster. I Kungsbacka är det istället tvärtom, där får kommunen behålla ungefär 19 procent av sina ökade skatteintäkter.

Hur påverkar negativa marginaleffekter kommunerna?

I de fall där kommunerna faktiskt förlorar eller har lite att vinna på att öka sin skattekraft så kan det uppstå oönskade effekter på exempelvis arbetsmarknadsområdet. Arbetsmarknadsinsatser blir mindre lönsamma och incitamenten att öka sysselsättningen minskar när varken kommunen eller dess invånare kommer vinsterna till del. Det kan även påverka incitamenten för kommuner att förändra i den kommunala skattesatsen eftersom de ökade eller minskade intäkterna till följd av förändringen i slutändan kan ha påverkan på den kommunala budgeten.

Hur marginaleffekterna ser ut i just din kommun kan du se i kartan nedan.