Otajmad förändring av AKU

Arbetskraftsundersökningarna, AKU, är en del av den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Det är den undersökning som normalt avses när statisk kring arbetslöshet eller sysselsättning diskuteras. Från den 1 januari i år träder EU:s nya ramlag i kraft vilket innebär förändringar i variablerna som undersöks och vilka frågor som ställs i undersökningen. Hur förändringarna kommer påverka arbetslöshetsmåttet har SCB i dagsläget svårt att förutsäga. Det kan leda till att både fler och färre räknas som arbetslösa. Sysselsättning förväntas däremot minska med 0,6 procentenheter, vilket motsvarar cirka 30 000 individer. 

Särskilt dålig tajming

Det är alltid knepigt att göra förändringar i undersökningar som pågått under en längre tid eftersom det leder till tidsseriebrott som försvårar analyser på kort sikt. I år kommer omställningen med särskilt dålig tajming, mitt under coronapandemin. Tidsseriebrottet, som infaller i januari 2021, innebär att arbetsmarknadens utveckling under kommande månader inte kommer kunna jämföras mot tidigare år. Även kortsiktiga förändringar i statistiken kommer vara svårare att analysera eftersom det blir omöjligt att avgöra om variationen beror på ändrade förutsättningar på arbetsmarkanden, som exempelvis en tredjevåg i smittspridningen, eller om de beror på i justeringarna av undersökningen.

Detta försvårar inte bara analysen av arbetsmarknadens funktion och stödåtgärdernas effektivitet utan får även konsekvenser för myndigheters prognoser och utvärderingar. Ett sådant exempel är reporäntan som bland annat sätts utifrån Riksbankens arbetsmarkandsanalyser som grundas på AKU. Alla som använder AKU för prognoser eller nulägesbedömningar bör därför vara vaksamma på förändringarna.

Tydligare variabler och bredare målgrupp

Anledningen bakom omläggningen grundas i ett beslut från Europaparlamentet 2019 som syftar till att öka måttens precision och förbättra jämförbarheten mellan ländernas statiskt. Den nya strukturen innebär att undersökningen får ett nytt frågeformulär och nya variabler medan vissa äldre variabler tas bort eller får förändrade definitioner. Sysselsättningsmåttet stramas exempelvis upp då personer som varit helt frånvarande till följd av tjänsteledighet eller obetald föräldraledighet i mer än tre månader inte längre betraktas som sysselsatta. Även måttet för medhjälpande hushållsmedlemmar i företag förändras och breddas vilket påverkar sysselsättningen. Arbetslösheten och kraven för att räkas som arbetssökande får en tydligare definition med uppdaterade söksätt, som exempelvis att ladda upp ett digitalt CV.

Själva målpopulationen, det vill säga vilken grupp som undersöks, breddas också och utökas från dagens 15-74 år till att inkludera individer upp till 89 år. Standard för SCB:s redovisning ligger dock kvar på 15 till 74 år. Här kan du läsa mer om förändringarna i AKU.

Kompletterande mått

Justeringar i undersökningars upplägg och frågor behöver göras emellanåt för att öka relevansen och ge aktuell information, det samma gäller naturligtvis AKU. Att omläggningen hamnar mitt under coronapandemin är dock mycket olägligt i en tid där arbetsmarkandens utveckling är högaktuell. Som tur är finns det alternativa källor och indikatorer som till viss del kan stötta upp analyserna. Riksbanken föreslår exempelvis andelen inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Även om måtten tidvis skiljt sig från AKU har de på längre sikt följt utvecklingen relativt bra. I det korta perspektivet är det dock klokt att inte förlita sig helt och hållet på ett mått utan vidga vyerna och analysen till flera indikatorer.