Metanutsläpp per capita - internationellt

Sverige har låga utsläpp av metan per capita jämfört med andra länder. De länder med högst utsläpp per capita har mellan 6 och 40 gånger så höga utsläpp som Sverige. Till skillnad från Sverige har deras länder ofta en ekonomi som producerar och/eller är beroende av fossila bränslen. Vid jämförelse med övriga Europa har Sverige likande utsläppsnivåer.

En webbläsare som stöder JavaScript och SVG krävs för att se det här diagrammet.

Generellt har länder med utvecklade ekonomier minskat sina utsläpp av metan per capita medan utvecklingsländer har ökat dem. I Sverige har metanutsläppen per capita minskat kontinuerligt från 1990 till 2020. För Europa och världen totalt har metangasutsläppen per capita också uppvisat en minskning under perioden.

Effekter av metanutsläpp på klimatet

Utsläpp av metan bidrar till att förstärka växthuseffekten. Metans effekt på klimatet är mångfaldigt starkare än koldioxidens, men den finns inte lika länge i atmosfären.

Högre globala temperaturer kan öka metanproduktionen i mark- och vattensystem. I marksystem, som våtmarker och permafrostområden, kan uppvärmningen leda till att mer metan frigörs, vilket ytterligare förstärker växthuseffekten. Liknande processer sker i vattensystem, där ökade temperaturer kan öka metanfrigörelsen från sjöbottnar och havsbotten, speciellt i områden rika på metanhydrater.

Effekter av metanutsläpp på miljön

Metan har ingen direkt påverkan på luftkvaliteten som andra gaser, men dess indirekta effekter på klimatet kan leda till stora miljökonsekvenser. I marksystem kan ökad metanproduktion påverka ekosystemets dynamik, särskilt i känsliga områden som våtmarker och tundra, och påverka den biologiska mångfalden negativt.

I vattensystemen ger metanfrigörelsen liknande problem. Ökade metanhalter i vatten kan störa marina ekosystem och bidra till havens försurning. Denna försurning påverkar marint liv, inklusive korallrev och fiskpopulationer, och kan leda till omfattande ekologiska förändringar.