Frågor och svar

Här kan du få svar på de vanligaste frågorna rörande Sveriges ekonomi och Ekonomifakta.

Titta även under rubrikerna till vänster för frågor och svar inom specifika ämnesområden som ekonomi, skatter och arbetsmarknad. Skulle du inte hitta det du söker kan du skicka dina frågor till oss så svarar vi personligen via e-post till dig.

De vanligaste...

  • Vad är värnskatt?

    Värnskatten är den extra höjning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter som träder in vid en årsinkomst om 703 000 (år 2019). Efter den punkten betalar man cirka 60 procent i skatt på sin nästa löneökning.

    Senast uppdaterad: 2019-03-22
  • Hur hög lön får jag?

    Det finns många faktorer som påverkar vilken lön man får. Det handlar exempelvis om hur avancerat arbetet är, vilka krav som ställs och hur väl man genomför det. I teorin pratar man ofta om att lönen ska spegla en persons produktivitet. Faktorer som exempelvis utbildning, och erfarenhet tenderar att höja produktiviteten. Många arbetsplatser och arbetstagare omfattas av kollektivavtal som sätter löneläget på en övergripande nivå genom förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivareförbund. En lön tenderar att öka över tid då man lär sig arbetsuppgiften bättre eller tar del av nya arbetsuppgifter. Läs mer om hur löner sätts här.

    Senast uppdaterad: 2019-04-08
  • Hur mycket kan jag tjäna per år utan att betala skatt?

    Tjänar man under 19 670 kronor sammanlagt under 2019 behöver man inte betala inkomstskatt. För att undvika att preliminärskatt dras måste man dock först ansöka om jämkning hos Skatteverket.

    Senast uppdaterad: 2019-03-22
  • Vad är inflation?

    Inflation är detsamma som försämrat penningvärde genom att det allmänna prisläget ökar, man får helt enkelt färre varor för samma mängd pengar. Om inflationen till exempel har varit 5 procent ett visst år, betyder det att de varor och tjänster som vi konsumenter handlar i genomsnitt har ökat i pris med 5 procent under året. Pengarna har blivit mindre värda.

    I Sverige är det Riksbanken som har i uppdrag att hålla inflationen i schack. Riksbanken har som mål att prisökningarna, det vill säga inflationen, ska vara 2 procent per år. Konsumentprisindex, KPI, är det index som inflationen vanligtvis beräknas efter i Sverige. Inflationen är den procentuella förändringen av KPI. KPI beräknas och presenteras varje månad av Statistiska Centralbyrån, SCB.

    Senast uppdaterad: 2011-11-15
  • Är det bäst med få arbetslösa eller många sysselsatta?

    Ofta pratar man om att så många som möjligt ska vara i arbete. Då syftar man normalt på att så få som möjligt ska vara arbetslösa. Att arbetslösheten går ner behöver dock inte betyda att fler personer arbetar, alltså att sysselsättningen stiger. Man kan exempelvis gå från arbetslöshet till förtidspension, studier eller sjukskrivning. Därför är det viktigt att inte bara prata om arbetslösheten utan också om sysselsättningen. Om sysselsättningen ökar så är det fler personer som faktiskt arbetar och bidrar med resurser till den välfärd som vi alla kan behöva. Läs mer om begepp och statistik kring arbetsmarknaden här.

    Senast uppdaterad: 2019-04-08
  • Varför uppstår lågkonjunkturer?

    Ekonomin går upp och ner i konjunkturcykler. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, tar ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

    En konjunkturnedgång kan sättas igång av exempelvis minskad efterfrågan på våra exportvaror från utlandet. Det kan också vara minskad efterfrågan på den svenska hemmamarknaden på grund av exempelvis ökade priser, eller inflation, höga räntor och ökade produktionskostnader som följd av en överhettning i ekonomin. Då kan företagen inte sälja lika mycket som förut och måste kanske säga upp personal och rationalisera i sin produktion. När produktionen minskar, arbetslösheten ökar och ekonomin rent allmänt går sämre säger vi att vi har en lågkonjunktur.

    Senast uppdaterad: 2011-11-15
  • Vad händer när man arbetar svart?

    Att jobba svart betyder att man inte betalar skatt på sin lön. Företaget man arbetar för betalar inte heller arbetsgivaravgifter. Det är olagligt både att jobba och att anställa svart i Sverige. För den egna personen innebär det också stora risker. Man saknar försäkring vid olyckor på jobbet och man går miste om framtida pension eftersom lönen inte är pensionsgrundande. Arbetar man svart omfattas man i inte heller av kollektivavtal eller regler kring uppsägning. Därutöver förlorar också samhället resurser till bland annat vård, skola och omsorg. Även om de som arbetar och anställer svart inte betalar skatt till den offentliga välfärden så har de rätt att ta del av den. Det innebär att lika många människors behov ska tillgodoses men med mindre pengar.

    Senast uppdaterad: 2019-04-08
  • Vad är kollektivavtal?

    Kollektivavtal tecknas mellan en arbetsgivarorganisation, eller enskild arbetsgivare, och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtal reglerar bland annat löner och övriga anställningsvillkor. Omkring 90 procent av löntagarna i åldern 16-64 år omfattades av kollektivavtal (inklusive hängavtal) år 2017 enligt Medlingsinstitutet. Under avtalsförhandlingar har arbetstagarens fackliga organisation rätt att vidta stridsåtgärder, till exempel strejk. Arbetsgivarnas motvapen kallas lockout och innebär att anställda stängs ute från arbete. I dagens konkurrensutsatta ekonomi har det dock blivit alltför kostsamt att lockouta personal och stridsåtgärden används inte längre i nämnvärd utsträckning. Du kan läsa mer om avtalskonstruktioner här och om strejker här.

    Senast uppdaterad: 2019-04-08
  • Kan man styra konjunkturen?

    Inom nationalekonomin talar man ibland om stabiliseringspolitik. Detta innebär att man i lågkonjunktur kan stimulera ekonomin med penningpolitik, exempelvis sänkta räntor, eller finanspolitik, såsom sänkta skatter eller ökade offentliga utgifter. I högkonjunktur kan man istället göra tvärtom för att dämpa tillväxten i ekonomin, annars riskerar den att bli överhettad. Att kunna pricka in dessa åtgärder i rätt tidpunkt i konjunkturcykeln är dock mycket svårt. Man riskerar till exempel stimulera ekonomin i en konjunkturuppgång vilket kan leda till en kraftigt överhettad ekonomi.

    Eftersom det har visat sig svårt att framgångsrikt driva en aktiv stabiliseringspolitik menar många att det är bättre att låta bli. Dessutom kan lågkonjunkturer på sikt faktiskt vara bra för ett land eftersom de brukar leda till att svaga branscher slås ut och att utrymme därmed skapas till nya, mer livskraftiga, branscher. Detta brukar man kalla för strukturomvandling.

    Dessutom är Sverige ett litet land som är beroende av omvärlden. Därför påverkas vi i stor utsträckning av vilket konjunkturläge andra länder befinner sig i. Ur den synvinkeln kan det därför vara svårt att styra ekonomin i en riktning, men kan man möjligtvis dämpa svängningarna i konjunkturcykeln.

    Senast uppdaterad: 2009-12-28
  • Vad är vinst?

    Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen visar alltså om företaget har gått med vinst eller förlust.

    Om man är intresserad av att om se om ett företag har gått bra eller dåligt räcker det inte bara med att titta på hur stor vinsten är räknat i kronor och ören. Vinsten, eller resultatet, måste ställas i relation till företagets storlek, ett relationstal som mäter företagets lönsamhet. Kort beskrivet kan detta studeras på två sätt.

    • Det ena är att titta på resultatet räknat i procent av omsättningen, så kallade netto- eller bruttomarginal beroende på vilket resultat man väljer att använda.
    • Det andra sättet är att uttrycka resultatet som procent av det totala kapitalet, så kallad balansomslutningen, eller det egna kapitalet. Då brukar man tala om avkastning eller räntabilitet.
    Senast uppdaterad: 2010-02-08